Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Form- och satslära - Bisatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Jag ser, att himlen är mulen. Äfven den lärdaste måste
medgifva, att han saknar kunskap om mycket. Så länge
min tunna rann, kände mig både kvinna och man. Den
nödställde gubben ropade icke på hjälp, ehuru många
människor funnos i närheten. Han ansåg helt säkert,
att intet var att göra. Äfven om någon hade hunnit
ställa sig i vägen, så hade han nog icke förmått
hejda det tunga lasset. Kärran skulle hafva slagit
omkull honom, liksom det rullande klotet slår omkull
en kägla. Luften är varm, emedan solen skiner. Han
reste med snälltåg, på det att han skulle hinna fram
före ångbåtens afgång. Eftersom du föresatt dig
att resa, vill jag icke öfvertala dig att stanna
kvar. Jag följer med på lustresan, ifall jag kan
göra mig ledig. Ehuru svenskarne voro sämre rustade
än danskarne, vunno de dock en afgörande seger vid
Helsingborg. Så vidt man kan förutse, blir det i år
en rik höskörd.
Örn bisatsen står före hufvudsatsen, kallas han
försals och hufvud-satsen i detta fall eftersats. En
eftersats inledes stundom med ordet så: Blir vädret
vackert, så resa vi i morgon. Om du tillåter,
så kommer jag till dig i Öfvermorgon. Arbetar du
ihärdigt, så vinner du framgång. Vore jag åter
tillbaka i mitt fädernesland, så skulle alla sorger
hafva ett slut.
Relativsatser kallas sådana bisatser, hvilka inledas
rned ett relativt pronomen eller ett relativt adverb
(hvari = i hvilket; hvarpå = på hvilket, dit, där,
därifrån, hvarest m. fl.):
Den soldat, som flyr, vinner ingen seger. Man bör
alltid hålla de löften, hvilka man gifvit. Det hus,
hvari du bor, ligger vackert. Den jord, hvarpå
jag sått råg, är bördig. Han for på en tid, då
(under hvilken) resan var besvärlig. Man finner på
många ställen i Lappland trakter, hvilka med sin
storartade skönhet tjusa ögat. Ett obehag för den
resande är dock den mängd af myggor, som förekommer
i Norrland. I likhet med andra folkslag, som föra ett
kringströfvande lif, äro lapparne råa och okunniga.
En bisats, som på båda sidor’ inneslutes af
hufvudsatsen, kallas mellansats: Det svärd, som biter
skarpast, är böjligast.
Indirekta frågesatser kallas sådana bisatser,
hvilka inledas af ett interrogativt pronomen, ett
interrogativt adverb (hvarföre, huru, hvart, hvarest,
hvadan m. fl.) eller någon af konjunktionerna om,
huruvida:
Mannen visade främlingen, hvilken väg han borde
gå. Jag kan ej afgöra, hvilkens bild detta är. Läkaren
frågade, hvarföre den sjuke ej låtit kalla honom
förr. Det är ännu oafgjordt, huruvida jag kommer
att besöka utställningen. Mattias frågade sin svåger
Petrus, hvad geväret dugde till. Han ville nödvändigt
veta, huru det kommit i svågerns händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
