Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geometri - Om rätliniga plana ytor och de af sådana ytor begränsade kroppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(fig. 38, 39, 40), (fig. 38 l två, fig. 39 l tre
och fig. 40 i åtta>iang^ lar), hvarpå dessas ytor
beräknas. Då trianglarnas ytor sammanläggas, erhålles
figurens hela yta.
Fig.
Fig. 40.
En kropp kallas plansidig, då han begränsas af endast
plana ytor. Dessa äro då äfven rätliniga.
Ett prisma är en sådan plansidig kropp, hvars sidoytor
äro perallellogrammer och hvars grundytor (ändytor,
basytor) kunna vara hvilka rätliniga figurer som
helst. Grundytorna hos samma prisma motsvara hvarandra
fullständigt till både form och storlek.
Det prisma, som begränsas af sex lika stora kvadrater,
kallas kub eller tärning (fig. 41.)
Kubens alla kantlinjer, 12 till antalet, äro
lika långa, alla hörnvinklar och kantvinklar äro
räta. Kantvinkel är den vinkel, tvenne i en kant
sammanstötande ytor göra med hvarandra.
En rät linje som tankes dragen mellan tvenne
motstående hörn i ett prisma, kallas diagonal eller
hörnaxel. En kub har 4 hörnaxlar. En rät linje mellan
medelpunkterna af två motstående parallella ytor
kallas ytaxeL En kub har 3 ytaxlar. En rät linje
mellan midtpunkterna af t\*å motstående parallella
kantlinjer kallas kantaxel. En kub har 6 kantaxlar.
Om prismats samtliga gränsytor äro rektanglar,
kallas figuren rät parallellipiped (fig. 42, 43);
äro sidoytorna snedvinkliga parallellogrammer,
benämnes parallellipipe-den sned (fig. 44). ’
Kuben är en rät parallellipiped. I en parallellipiped
äro alltid två och två ytor parallella och likformiga;
därför kan hvilken sidoyta som helst anses som
grundyta,
Fig. 41.
Fig. 42.
Fig. 43.
Fig. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
