- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:156

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Parasitism (snyltgästning). - Djurrikets system.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmänhet andra kräftors, men bakkroppen är mjuk och
saknar helt och hållet kalkskal. »Död åt den svagare»
är en af naturens grundlagar, och eremitkräftan
skulle därför snart mista sitt obeskyddade bihang -
ja, hennes tillvaro vore en ren omöjlighet - om hon
icke funnit på att sticka in bakkroppen i ett tomt
snäckskal. Det torde väl icke vara något tvifvel om
att djuret från början varit ämnadt att hafva skal
på stjärten och föra samma lefnadssätt som öfriga
kräftdjur. Men några hennes förfäder hittade på att
under sin utveckling skaffa sig ett bekvämt skydd,
och följden blef att utvecklingen afbröts; stjärtens
naturenliga skydd, kalkbeklädnaden, uteblef. - Inuti
snäckskalet uppehåller sig ofta en mask, som sticker
fram hufvudet och delar kräftans måltider. Intetdera
djuret är dock att betrakta såsom parasit.

En sådan är däremot säckdjuret (Sacculina). Under
larvstadiet är det utrustadt med åtskilliga organ och
simmar fritt omkring; i fullt utveckladt tillstånd
ser det ut som en liten säck med två öppningar,
saknar mundelar och fötter och lefver parasitiskt på
andra kräftdjur.

Djurrikets system.



För att erhålla en öfversikt af jordens otaliga
djurformer har man efter deras inbördes släktskap
sammanfört dem först i mindre, sedan i större
afdelningar, hvilka alla tillsamman bilda ett
system. Ett sådant kan uppställas på olika
sätt. Antingen börjar man med de lägst stående,
hvilket väl är rättast, enär all utveckling
fortskridit från lägre till högre typer, eller ock
utgår man af vissa praktiska skäl från de högre
organismerna.

Sådana djur, som hafva samma yttre och inre
kännetecken, sägas utgöra en art. Alla hundar tillhöra
samma art. Vissa olikheter förefinnas dock mellan
en del individer (enskilda djur), hvarför man inom
arten hund uppställt många raser eller varieteter,
såsom pudel, mops, vindthund m. fl. Flere besläktade
arter utgöra ett släkte (genus): arterna hund,
varg, räf bilda hundsläktet. Närstående släkten
förenas till ordningar: katt-, hund- björnsläktet
m. fl. tillhöra rofdjurens ordning. Flere ordningar
bilda en klass. Ordningarna apor, rofdjur, idisslare
m. fl. utgöra däggdjurens klass. För att få ännu
större reda och klarhet förenar man klasserna i
provinser.

Liksom hvarje människa har åtminstone två namn,
af hvilka det första är hennes eget, det andra
gemensamt för familjen, så har man ock gifvit djuren
och växterna två namn, af hvilka det första är släkt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free