Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
För att mäta något behöfva vi en enhet af samma slag,
t. ex. för att mäta en längd behöfves en längdenhet,
för att mäta en yta behöfves en ytenhet o. s. v. När
det således blir fråga om att mäta värme, behöfva
vi en värmeenhet; denna enhet kallas kalori och är
det värme, som behöfves att höja temperaturen hos en
kilogram vatten frän O till 1.
Specifikt värme är det antal kalorier, som behöfvas
för att höja temperaturen l (grad) hos ett kilogram
af en kropp. Dess värde för några kroppar är angifvet
i följande tabell:
vatten l,ooo glas 0,197
väte 3,404
is 0,500 zink
0,095 luft 0,237
vattenånga 0,475 kvicksilfver 0,033 kolsyra
0,2if>.
Då värme tillföres en fast kropp, stiger dess
temperatur, till dess kroppen börjar ändra
aggregationstillstånd, hvarvid temperaturen förblir
konstant, så länge något af den fasta kroppen
återstår. Det värme, som då tillföres, åtgår till
smältning och har olika värde för olika kroppar samt
för olika mängder af samma kropp. Det värme (mätt i
kalorier), som åtgår för att smälta l kilogram af en
kropp, kallas kroppens smältningsvärme. Dess värde
för några kroppar angifves i följande tabell:
vatten 79, zink 28, svafvel 9, bly 5.
Lika mycket värme, som förbrukas vid smältning af
en kropp, åter-gifves af densamma, då kroppen åter
öfvergår till fast form (stelnar).
På grund af att värme förbrukas vid smältning, kunna
s. k. köldblandningar erhållas. En vanlig sådan är en
blandning af snö och koksalt, hvarigenom en temperatur
af - 18 kan frambringas.
Aktgifva vi på de senaste tabellerna, finna vi, att
vattnets specifika värme och smältningsvärme äro,
jämförda med andra kroppars, betydligt stora. Detta
är ock af rätt stor betydelse för oss. Därigenom sker
isbildning långsamt, likasom smältning af is och snö
fordrar jämförelsevis lång tid. Skillnaden mellan
kontinental- och kustklimat beror därpå, att vattnet
behöfver långt mera värme för att uppvärmas än andra
kroppar, hvarigenom temperaturen af hafvets vatten
hindras att stiga under sommaren, då däremot under
vintern vattnet afgifver mycket värme och således
motverkar hastig och stor temperatursänkning.
Den temperatur, vid hvilken en kropp smälter, är
olika för olika ämnen; se följande tabell:
kvicksilfver -39 svafvel 111 silfver
1000 is O tenn 230
guld 1250
smör +32 bly 330
stångjärn 1600.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
