Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Då trycket på en kropp ändras, så ändras
också smältningstem-peraturen. Hos is sjunker
smältningsteinperaturen, då trycket ökas. Man
kan förklara vissa företeelser hos isen med denna
erfarenhet. Man kan pressa en snöboll så, att den
förvandlas till en iskula. Detta beror därpå, att vid
pressningen några snökristaller trycka mot hvarandra
hårdare än andra; där smälter då snö och rinner in
i håligheter, där vattnet genast åter fryser till
is. I stort se vi samma förlopp vid glacierernas
rörelse. Då större snömassor samlat sig på ett berg,
smälta de underliggande lagren till följd af trycket
och rinna utför, men återfrysa genast, då de befriats
från de öfverliggandes tryck. Som en långsam isström
rör sig glacieren nedåt, såsom vore den af ett segt
ämne. Detta beror därpå, att vid hvarje böjning
eller hinder isen, som är spröd, spricker sönder,
hvarvid trycket olika fördelas. så, att isen på
vissa ställen smälter och rinner in i sprickorna,
där den genast återfryser.
Vissa kroppar mjukna först och smälta sedan,
andra åter öfvergå i smält tillstånd utan att först
mjukna. Som exempel på de förra kan anföras vax, glas
och stångjärn; som exempel på de senare anföra vi is,
stearin och tackjärn. Härpå beror, att tvenne vaxbitar
kunna sammanknådas, men icke två stycken stearin,
att två stycken stångjärn kunna sammansvetsas, men
ej tvenne tack järn s ty eken.
I allmänhet utvidga sig kropparna vid smältning,
men några, som t. ex. tackjärn och en legering af
antimon och bly, som användes till boktryckeristilar,
sammandraga sig vid smältningen; de utvidga sig
således, då de åter öfvergå i fast form. Därpå
beror ock dessa kroppars användning till gjutning;
de utfylla nämligen alla ojämnheter i formen.
Till kroppar, som vid stelning intaga större
volym, hör ock is; detta är af stor betydelse i
naturen. Isen har alltså en mindre specifik vikt än
vatten och flyter därigenom på vattnet, hvarigenom den
hindrar borttagande af värme från det underliggande
vattnet. Därigenom hindras sjöar att bottenfrysa,
hvilket annars mycket lätt skulle ske, om isen sjönke
till bottnen. Den kraft, hvarmed vattnet utvidgar
sig vid f rysningen, är mycket stor. Det vatten,
som nedträngt i sprickor i bergen, spränger sönder
bergen vid f rysningen och bidrager således till deras
söndervittring. Vattenledningsrören sprängas lätt
vintertiden, så vida de/icke skyddas. Saftbuteljer
frysa sönder.
En vätska öfvergår till gas antingen genom
afdunstning eller kokning. Afdunstningen sker från
ytan och fortgår beständigt vid hvilken temperatur
och tryck som helst, likväl så att den Ökas med
temperaturen. Afdunstningshastigheten Ökas också med
ytans storlek, men minskas, då ångmängden ökas; det är
alltså förmånligt att aflägsna den bildade ångan. Ett
vått kläde torkar genom afdunstning hastigare, då det
utbredes och den bildade vattenångan genom luftens
rörelse af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
