Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
lägsnas. Vid afdunstning förbrukas värme, hvilket
man lätt erfar, om man utsätter ett vått finger för
luftdrag; det kännes kallt på den sida, hvarifrån
vinden kommer. Likaså fryser man lätt, om kroppen
varit upphettad till svettning och man sedan utsätter
den för drag.
Tillföres allt mer och mer värme till en vätska,
blir afdunstningen allt häftigare, och slutligen
börjar vätskan koka vid en för hvarje vätska bestämd
temperatur, kallad kokpunkt, som beror af trycket
och ökas med detta. Ångbildningen försiggår då
genom hela vätskan, det bildas inuti .större eller
mindre ångblåsor. Så länge kokningen försiggår,
är temperaturen densamma, så vida den bildade ångan
ej inneslutes i kärlet öfver vätskan, utan får fritt
aflägsna sig. Det tillförda värmet åtgår således till
ångbildning och kallas ångbildningsvärme.
Vid en atmosfers tryck är kokpunkten for några vätskor
angifven i följande tabell:
kolsyra - 78 alkohol + 79 kvicksilfver
+ 350 eter -f 37 vatten + 100
svafvel + 420.
Ju högre upp man kommer från hafsytan,
desto lägre blir medel-barometer hö j den,
och alltså måste äfven vattnets kokpunkt
sjunka. Vi angifva här nedan medelvärdet för
vattnets kokpunkt på några ställen af jorden:
~
Mont Blanc + 85,o Madrid + 97,8
St Gotthard 92,8 . Moskwa 98,9.
Vattnets kokpunkt beror också af de salter, som äro
lösta däri; koksalt t. ex. höjer kokningstemperaturen;
men ångan ofvan vattnet har alltid samma temperatur,
oberoende af de lösta salterna. Det är ock därför,
som vi, vid gradering af termometern, insätta den i
ångan från kokande vatten.
Vattenångan är en genomskinlig, o färgad och således
osynlig gas. Den gråa rök vi se öfver kokande vatten
är ej vattenånga, utan vatten, som bildats därigenom,
att ångan kondenserats. I luften finnes alltid
vattenånga, den ena gången mer, den andra mindre. Den
del af värmeläran, som behandlar läran oin mängden
ånga i luften samt dess verkningar, kallas hygrometri.
Införes vatten i ett slutet rum, så öfvergår allt
eller en del af detsamma till ånga. Mängden af den
ånga, som kan bildas, beror af rummets storlek samt
af temperaturen, men är oberoende af om luft finnes i
rummet eller ej. När rummet upptagit så mycket ånga
som möjligt-, säges det vara mättadt, och ångan har
då sitt största (maximi) tryck, svarande mot den då
varande temperaturen.
Följande tabell anger detta maximitryck vid
några temperaturer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
