Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:391 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då strålande värme träffar en för strålarna ogenomtränglig kropp,
återkastas en del af värmet; en annan del absorberas, och uppvärmes
därigenom kroppen. Den mängd värme, som absorberas, beror förutom
af kroppens yta äfven af strålarnas riktning mot ytan. Likasom
ljusstrålar åstadkomma starkare belysning, ju mera vinkelrätt mot ytan
de infalla, så uppvärma äfven vinkelrätt infallande värmestrålar en
kropp mera än snedt infallande. Detta iakttaga vi bland annat vid
solstrålarnas uppvärmning af jorden. Våra årstider bero nämligen af
solstrålarnas lutning mot jordytan; under vår sommar falla solstrålarna
mer vinkelrätt mot ytan af norra halfklotet än under andra årstider.
Orsaken därtill är att jordaxeln lutar mot jordbanans plan (ekliptikan),
men alltid bibehåller sin riktning i rymden
oförändrad. Däraf synes solen höja och sänka
sig på himlen från den ena årstiden till den
andra. Man skulle då tänka sig, att det borde
vara varmast, då solen står högst (midsommar),
och kallast, då solen står lägst (jul), men, som
vi veta, hafva vi lägsta temperaturen i slutet
af januari eller början af februari och högsta
temperaturen i slutet af juli eller början af
augusti. Detta beror därpå, att äfven jorden
utstrålar värme, och alltefter det utstrålade
eller af jorden upptagna värmet är större,
aftager eller tilltager jordens temperatur. Strax
efter midvinter upptager jorden allt mer och
mer värme från solen, men utstrålar fortfarande
mera; däraf sjunker temperaturen ända in i
februari, hvarefter det värme, som jorden
upptager, blir större än det utstrålade, hvarföre
temperaturen tilltager ända in i augusti, då
motsatsen inträffar. Detsamma är äfven
förhållandet med temperaturväxlingarna under dygnet:
lägsta temperaturen inträffar efter soluppgången och högsta några
timmar efter middagen.

Fig. 50.

Värmet kan äfven fortplanta sig genom strömning; detta sker på
det sätt, att de uppvärmda delarna af en kropp röra sig från ett ställe
till ett annat och därvid afgifva värme. Exempel därpå hafva vi i
den af oss förr angifna luftcirkulationen inom våra rum. Därpå beror
ock att man uppvärmer en vätska lättare genom att uppvärma den
nedifrån än uppifrån (fig. 50). Skandinaviens klimat beror ock i
väsentlig mån på öfverföring af värme genom strömning. Golfströmmen
för nämligen till oss en mängd värme.

Till följd af solens olika läge i förhållande till olika delar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>