- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:392

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Värmet - Magnetism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordytan varierar lufttemperaturen betydligt; men dessa variationer tränga
ej djupt ned i jorden, de äro i våra trakter vid ett djup af omkring
20 meter omärkbara.

Nedtränger man i jordens djup, så tilltager temperaturen allt mer
och mer ungefär med 1 för hvar trettionde meter.

Då tvenne kroppar förena sig och bilda en ny kropp, alstras
värme. Detta är näst solen den för oss viktigaste värmekällan. Bland
föreningar, som i detta hänseende hafva största betydelse äro kroppars
förening med syre, deras syrsättning. Då härvid så mycket värme
alstras, att ljus utvecklas, säges en förbränning äga rum. Det värme
(kalorier), som alstras, då en kilogram af en kropp förbrinner, kallas
kroppens förbränningsvärme. Vi angifva här nedan förbränningsvärmet
för några kroppar:
vätgas 34 460
lysgas 12 200
stenkol 8 700
rent kol 8 080
kåks 7 200
torf 3 900
ved 3 600


Samma vikt ved af olika trädslag med samma torrhetsgrad lämnar
i det närmaste samma mängd värme; men emedan barrved innehåller
hartsarter, brinner den med lång låga och tämligen hastigt, då däremot
björkved innehåller garfsyra, hvarför den brinner långsammare och med
kort låga.

Äfven inom vår kropp sker beständigt förbränning, i det syret,
som vi inandas, föres omkring af blodet och syrsätter kol till kolsyra
och väte till vatten. Genom denna förbränning alstras det för kroppen
nödvändiga värmet; dess storlek, jämförd med några andra värmekällor,
ses af följande tabell:
En människa utvecklar i medeltal per timme 180 kalorier
ett stearinljus » » » 200 »
en fotogenlampa » » » 700 »
en gaslåga » » » 1200 »

Magnetism.



Magnetisk järnmalm har egenskapen att draga till sig järnfilspån,
som fäster sig fast vid den. Denna egenskap kallas magnetism, från
en stad Magnesia i Mindre Asien. Stryker man en stålstång med
magnetisk järnmalm, så får äfven stålstången samma egenskap och
kallas därefter magnet. Lägger man en magnet i järnfilspån, så
fäster järnfilspånen vid magneten, men mest vid ändarna (fig. 51), hvilka
kallas magnetens poler. Upphänger man magneten så, att den blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free