Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Månen - Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
råka passa in med hans påståenden, de obestämda fallen
tyder han till sin fördel, och de rakt stridiga fallen
lägger han ej märke till eller glömmer han dem snart.
Att sådana berättelser, som t. ex. sjömän ha att
förtälja, att »för den, som lägger sig att sofva
i månskenet, hufvudet sväller upp till ett ämbars
storlek» med flere orimligheter, bero af rama
vidskepelsen behöfver väl knappast nämnas.
Mars.
Men vi lämna nu jorden och hennes följeslagare och
fortsätta vår undersökning af planeterna. Jordens
närmaste granne utåt från solen är Mars, som lyser
med ett rödaktigt sken, ibland mycket starkt. Endast
Venus och Jupiter öfverträffa honom i glans, när
han lyser starkast. Mars är den bland planeterna,
som vi känna bäst, ty då han kommer oss närmast och
af ståndet utgör knappt 6 millioner mil, vänder han
hela ljusa sidan hit och är synlig på natten, under
det att Venus, då hon är närmast, vänder den mörka
sidan hit och är uppe på himmelen under dagen.
Mars gör sitt omlopp kring solen på 687 dagar eller
på 43 x/2 dagar mindre än 2 år. Afståndet till solen
är i medeltal nära 23 millioner mil, kan ibland
vara 21 millioner och ibland 25 millioner. Han är
en ganska liten planet, håller ej mera än 677 mil
i diameter och har endast 1/io så stor massa som
jorden. Dygnets längd är på Mars 24 timmar 37 minuter
22,6 sekunder. Årstiderna växla där som här, dock med
litet skarpare åtskillnad. När hvardera planethalfvan
(den norra och den södra) har vinter, ser man vid den
samma en starkt glänsande hvit fläck, som vidgar sig,
så länge vintern varar, men sammandrager sig betydligt
under sommarens lopp. Dessa hvita fläckar äro snö- och
is-samlingar vid polerna. Vidare är det bevisadt, att
Mars äger en atmosfer, ehuru tunnare än jordens, men
med likadan sammansättning. I denna luftkrets finnas
vattenångor, som ibland förtätas till moln. Dessa
förekomma dock anmärkningsvärdt sparsamt, jämfördt med
på jorden. Vidare har undersökningen af Mars ledt till
att man funnit fläckar på hans yta, dels föränderliga
fläckar - molnen - och dels oföränderliga, eller
sådana, som tillhöra hans fasta yta. Öfver dessa
fläckar har man upprättat ganska fullständiga kartor,
hvarvid man ansett, att de ljusare, som ej äro att
räkna till moln - eller isbildningar, äro fastland
och de mörkare haf. Landet förekommer - i motsats
till på jorden - i större myckenhet än hafvet. Det
senare genomskär, på en större del af planetens yta,
landet med smala kanaler, som gå tämligen nära i norr
och söder. Alla de iakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
