Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - Neptunus - Kometer och meteorsvärmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man öfvertygade sig, att intet räknefel blifvit
begånget, och kunde ej förklara afvikelserna på annat
sätt, än att någon störande inverkan måste finnas,
som ej blifvit tagen -med i räkningen, eller att
ännu en planet måste finnas, som påverkade Uranus
i hans gång och som ännu var okänd. Man räknade
ut, hvar den sökta planeten skulle ha sin plats,
man riktade tuben till den genom räkningen bestämda
platsen, och planeten fanns där. Le Verner i Paris
gjorde räkningen, och Gralle i Berlin riktade tuben
samt fann den 23 september 1846 den nya planeten,
åt hvilken gafs namnet Neptunus. Äfven Neptunus hade
förut, nämligen två gånger år 1795 och en gång 1845,
blifvit sedd utan att blifva igenkänd som planet.
Neptunus, som åtminstone tills vidare måste betraktas
som den yttersta i vårt planetsystem, gör sitt omlopp
på nära 165 af våra å?. Han har sålunda ännu sedan
tiden för upptäckten hunnit göra blott en fjärdedel af
ett omlopp i banan kring solen. Af ståndet från solen
är 449 millioner mil eller mera än 30 gånger större
än jordens. Solljuset är där knappast en niohundradel
af solljuset på jorden. Detta är visserligen en svag
belysning, men man är gärna benägen att underskatta
densamma. Man vill nämligen gärna föreställa sig,
att ett ljus, ända till 900 gånger svagare än
solljuset hos oss, knappast är något ljus alls
och att på Neptunus därför skulle råda en nästan
beständig natt. Men om vi stödja vår uppfattning
därvid, att vårt solljus är 620 000 gånger starkare
än fullmånens ljus och att följaktligen solljuset på
Neptunus likväl motsvarar nära 700 fullmånars sken,
så synes att belysningen på den yttersta planeten
dock icke är så njugg. .
Neptunus är större än Uranus; hans tvärlinje är 6
240 mil eller nära 5 gånger jordens och massan 22
l/z gånger jordens. Rotationstiden är naturligtvis
äfven här obekant. Han åtföljes af en måne, som gör
sitt omlopp på nära 6 dagar.
Kometer och meteorsvärmar.
Jämte det att planeterna kretsa kring solen i sina
nästan oföränderliga och nära cirkelformiga banor,
genomkorsas vårt solsystem äfven af världskroppar
af helt annan beskaffenhet, nämligen kometerna och
meteorsvärmarna.
De förra uppenbara sig ofta som ganska storartade
företeelser och ha fordom därigenom och genom det
oväntade i deras framträdande uppväckt den största
förskräckelse, och man var mycket benägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
