Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
kalla förruttnelse och fÖrskämning, och vid deui
bildas en mängd nya ämnen, som äro mellanlänkar mellan
de sammansatta organiska ämnen, som uppbygga djur-
och växtvärlden, och de enklaste föreningarna’af
grundämnena syre, väte, kväfve och kol, hvilka
grundämnen ingå i djurkroppens och växtens
sammansättning. I alla ämnen, som skämmas eller
förruttna, finnas dessa bakterier därföre i stor
myckenhet, och från dessa ämnen öfvergå de sedan
i marken, vattnen och luften. Förefinnas i dessa
näringsämnen, kunna de lefva vidare i dem; fattas
sådana näringsämnen, dö de inom kort. Luften blefve
därföre snart befriad från de talrika bakterier, som
i densamma förekomma, om ej ständigt nya ditfördes
i form af damm från den upptorkade jordytan, där de
alltid, för så vidt någon vegetation eller djurvärld
därstädes existerar, finnas i stort antal. Luftens
bakteriehalt är därföre också vida större öfver
bebodda trakter än öfver obebodda; i stora städer är
den större än på landsbygden; i öknar eller öfver
hafvet är den mycket ren från. bakterier liksom
på höga berg, å glacierer eller ofvan bebodda och
bevuxna trakter; alla dessa senare ställen kunna till
och med vara bakteriefria.
En stor del af dessa våra kunskaper funnos redan före
1850, då för första gången upptäcktes, att en dylik
bakterieart förekom inne i blodet under en sjukdom,
som är ytterst farlig och som hemsöker både människor
och djur, nämligen mjältbranden. Men det dröjde mycket
länge, innan nian om denna sjukdom kunde bevisa, hvad
man ganska snart började misstänka, nämligen att de
bakterier, som man i blodet förefann, voro sjukdomens
orsak. Huru detta bevis kunnat lämnas är skäl att i
korthet redogöra för, emedan alla de sjukdomar, om
hvilka hittills blifvit bevisadt, att de förorsakas
af bakterier, blifvit undersökta på samma sätt och
bevisföringen alltid måst ske efter samma metod.
Till en början undersökte man alla djur och människor,
som visade sjukdomen, för att se till, om bakterien
också verkligen alltid i sjukdomen förekom. Sedan
man förvissat sig därom, öfverforde man den från
människans blod i andra vätskor, hvilka lika väl som
blod kunde tjäna den till näring, och studerade den
i dessa vätskor samt skilde den från andra dittills
bekanta bakteriearter, och slutligen öfverforde man
den på friska djur för att se, om den kunde åstadkomma
sjukdomen. Det skedde helt enkelt därigenom, att man
insprutade något af den näringsvätska, t. ex. buljong,
i hvilken man låtit den utveckla sig, under huden
eller i ådrorna på sådana djur, hvilka hemsökas af
den naturliga mjältbranden. Det visade sig nu, att
dessa förut friska djur blefvo sjuka i alldeles samma
symptom, som den naturliga mjält> branden förorsakar,
samt att denna konstgjorda mjältbrand är lika farlig
och dödsbringande som den naturliga. Som ingen annan
förändring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
