Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag ur mr William Archers företal till Alan’s Wife
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin helhet tillhör den förra kategorien, den
inoderna tragedien tillhör den senare . . .
... Den antika tragedien hade, som vi veta,
en religiös och patriotisk dragningskraft för dess
ursprungliga auditorium, och äfven i sin rent
mänskliga form, voro dess fasor mildrade genom
det upphöjda och aflägsna i det behandlade ämnet.
Till och med för atheniensarne syntes deras släktes
mytiska forntid oändligt långt borta. »Det funnos
jättar på den tiden,» tänkte borgaren i Athen, när
han såg halfgudar, hjältar och konungar på kothurner
skrida öfver den purpurfärgade scenen. Han
jämförde sitt eget glada, triviala, civiliserade lif med
dessa högre varelsers ödesdigra tillvaro, och han
erfor en förnyad känsla af säkerhet i sitt eget lifs
ringare lott. Stora brott, förskräckliga
vedergällningar. tragiska öden svntes på det hela taget vara
oundvikliga för dessa generationer af
öfvermänsk-liga personligheter. Och denna känsla är än starkare
hos nutidens än den var för antikens människor.
Odets tragedi är för oss en fullkomlig
overklighet . . . Med nutidens och medelklassens människor
har ödet intet att göra ... Vi föra dessa legender
tillhaka till deras ursprung i den primitiva
folkvisan och betrakta dem som förhärligade
barn-kammarsagor. Deras hänförande till det verkliga
lifvet är symbolisk, icke direkt och praktisk . .
... Till denna klass af tragedier hör
tydligt-vis icke Alans IVife. Den handlar ej om ett
mytiskt förflutet eller om en ras af halfgudar. . .
Hela vår inneboende alkemi af optimism kan ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
