Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bestämmandet af Ensamhetens begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin frihet, söka i sjelfwa fängelserna att
försötma sin Ensamhet derigenom, att de sysselsätta
sig med de ideer, som äro dem kärast.
Philosophen Michael Dücret från Geneve mätte på
Aarburg höjden af Alperne; Trenck omgecks
på Citadellet i Magdeburg med beständiga
planer, att sätta sig i frihet, och General
Walrawe uppfödde derstädes höns.
Jag förstår ej altid med Ensamhet ett
fullkomligt aflägsnande från medmenniskors
sällskap; stundom förstår jag dermed wistandet
i ett kloster, eller i en liten stad; stundom den
lärdes studerkammare, stundom ock blotta
dagar och stunder, som man tillbragt fjärran från
sammanlefnadens bullrande uppträden. Ofta
är man ensam, utan att wara allena; allena
är man altid då, när man genom inga yttre
förhållanden hindras, att fritt öfwerlemna sig
åt sina tankar. En högdragen Baron är ensam
i hwarje sällskap, der ingen mer än han har
sexton ahnor att framwisa; en djupsinnig
tänkare är det wid den angenämaste taffel. Midt i
ett talrikt sällskap kunna wi wara äfwen så
skilde ifrån allt yttre, och så försänkte i oss
sjelfwe, som Munken i sin Celle, eller Eremiten i
sin ödemark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
