Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ensamhetens fördelar i afseende på Sinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
( 164)
werldsomgänget stärker själen, förslöar det
henne snarare, helst en ständigare njutning
gör oss till slut oskicklige att njuta några
nöjen. Huru ofta misslyckas ej de bästa planer,
i anseende till de swårigheter de möta! Huru
många förträffliga tankar gå ej för werlden
förlorade, emedan de synas för mycket djerfwe!
Kommer en bok i dagen, så frågar man ej
efter hwad godt den innehåller, eller om den
är wäl skrifwen, utan man är straxt färdig,
att gissa till Autors afsigter och göra en falsk
uttydning; man ser en satir, der hwarken
någon fins, eller kan finnas. Man låter dema
misstydning sträcka sig ända till de
förträfsgaste sanningar, dem Författaren i sitt hjertas
uprigtighet yttrat, och för hwilka hwarje
wåltänkande man i stillheten är honom förbunden.
Detta wederfors Motesquieu i det
upplysta Paris. Derföre säger han i förswaret
af sitt odödliga wärk öfwer lagarnas rätta
förstånd: ”Ingen ting är så farligt för
upplysningen, som då man anförtror upsigten
deröfwer åt någon lärd; de wärdige
medlemmarne wilja alltid lära andre ott spela Mästare,
då de sjelfwe borde lära det. Hwarje srille
förlorar af sin sjelfständighet, då det omgifwes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
