Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C 184 )
wånde till sitt fädernesland, det hand til
hämnd för deras otacksamhet, bewisade de
utmärktaste tjenster. Alla igenkände den
själstonre Generalens redlighet, och för att lemna
honom upprättelse för hans lidne oförrätter,
gordes han till Amtman, det will säga, den
förnämste embetsmannen i Cantonen; och, hwad
som händer högst sällan, man befästade honom
tre gånger å rad i denna wärdighet.
3åådant är onekeligt det folk, som bebor
Älperne i i Sweitz, ömsom häftigt och godt, iill
följe af deras eldiga och dristiga
inbillningskraft. Deras karakter erfar samma
omwerlingar som deras luftstrek. Men jag tillståt
likwäl, att jag heldre wille lefwa som Eremit
ibland bergsklyfterne i Uri, än som Amtman
i Cantonen Schweitz.
Mien pör den ständiga anblicken af en
hög wildhet i Alperne Schweitziska folket
kanske hårdt och sträft, så winner hjertat likwäl
der, som i alla andra länder, mildhet och
godhet i njutningen af landtlugnet och wid
blicken af stilla leende skönheter. Engländarne
hafwa sagt: att i Schweitz är naturen alltför
majestätisk och hög för Målarens pensel. Och
till hwilken himmelsk njutning inbjuda ej dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>