Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(4186)
mtgon naturen; här wisar hon sig i all ssu
pragt och rikedom. Kunna ej ekarne,
almmarne, eller de mörka granarne i wilda
gränslösa skogar intaga dig; är ej anblicken af
dessa höga majestätiska träden angenäm för digz
så måste dock den späda myrthen,
mandelträdet, jasminen, granatträdet och dessa moj
ymnigt win betäckta kullar wara det.
Besinna, att naturens skönbeter i intet land ån
rikare på mångfald, än i Schweitz; att lande
och sjön omkring Zärich ingaf den
angenämste bland alla naturens Sångare, den
odöolge Gessner, sina Idyller.
Dessa höga skönheter höja och uppet
hjertat, de werka långt lifligare, än leende
bilder på inbildningskraften; på samma sl
som en skön natt skänker ett högtidligare on
högare skådespel, än en skön dag. Kommet
man ifrån Frescati till den lilla sjön Nemi,
som ligger i en mycket diup dal, och är ruml
”nedanför genljudde stämmorna af Arbetare oh
”Fiskare, hwars båtar jag knapt kunde skymta
”med ögonen, och mellanåt afbrötos dessa lind
naf det sagta angenäma plumpandet i sjön, hwil
ufen rullade sina osynliga wågor mot den bran-
”ta, flippiaa stranden ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
