Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
( 305 )
sior i fosslsx, öch liten i sttt 2 Å
Sysden är ej så almän, som man tror- Man
borde derföre ike slösa så med nannen af
mämiiskokärlek, dpod, I pätriotifsnt m. im
Endask då wore tid ått † bem n af
sann öfwertogelse tillärkämer nägont de dai
genoni betecknade fullkömiigheter; ty när mari
sösar dessa ord på nieniskor och omdingar,
utan att de förtjena dem, så betager man dem
deras wärde öch §ör den föragtelga, ven
skulle ej blygas för det tillnamnet lärd och
menhiskowän, då man hrisar så många dlär as
lärdom och så mångå stknas wålbekarta
nemisltäkek sftim W1140 * pandz
med santiolikek kan fnän * datt i
ensamheten wetkas mer gost, än i werlden.
Sulken bobis weanga † *Å är wigeri igen
ike go gelige
äro godå sersntn † fuu nta, utan Å
det ätt han, i dumänna lefvernet funer
under en stua betragkeise, ått bjersats sorhet
TAÄ ÅÅDi
† Viri Petestatibas nlicss- siger Kan e Ba-
Å.
co, ipsi ubi inoti zunt- Et dum nego is dii-
trahuntur, tempore carent, quo atad
lf zänlumn
lbeweris aut anima aua consubant: WÅ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>