Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
( 329)
philosophiska böcker, som tidehwarfwet alstrat.
Deras minsta förtjenst är deras oförlikneliga
stil, och förtjusande colorit. Den senaste
efterwerld, skall läsa Rousseaus bekämnelser, utan
att fråga, huru gammal Rousseau war, då
han skänkte fitt tidehwarf detta sista prof af
sin upprigtighet.
Den högsta ålderdom har äfwen sina
nöjen. Glädjefullt försvinna den ädle gubbens
dagar, ty det goda, han gjort, wedergälles
honom nu; och deras wålsignelser, hwilkas
lveka han beredt, följa honom i grafwen. År wäl
Återblicken på ett dygdigt och wäl anwändt lif
förskräcklig? Nej sjelfwa grafwens anblick
förmår ej skaka stora sijälar. Kejsarinnan Maria
Theresia lät sjelf bygga sin graf, och stadnade
ofta wid detta rysliga monument, hwars åsyn så
få kunna tåla; hon wisade det för sina barn, och
sade: ”kunna wi wara stormodige” ”sen, detta
skall några år härefter wara en boning för
Keisare!”
§ menniskor ega wif denna
sinmnes-styrka. Smedlertid kan enhwar aflägsna sig ifrån
werlden, endast skatta det förflutna efter sitt
wärde, och i de ögonblick, som han ännu har
öfrige, utwidga sina förwärfwade insigter. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
