Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 ENSLINGEN PÅ JOHANNISSKÄRET
Så som nu, just då han nalkades målet, hade Georg’
aldrig känt längtans makt. Hans bröst svällde vid tanken
på, att det endast återstode några dagar tills han finge
återse sin far. O, hur levde han nu? Georgs egen glada
känsla ville så gärna låna faderns bild ett skimmer av
säll-het. Sedan flögo hans tankar till hans lilla gudomlighet på
Strand — vad hon måtte ha vuxit! Och norska Fanny
se’n och kristi-kors-blomman och murgrönan, bland vars
grenar moderns vackra lockar så ofta fladdrat!
Att lyckan på ett så eget sätt gynnat honom, därpå
grubblade han ej särdeles. Att den var kommen, det var
det förnämsta, och kanske — Georg hade sin icke
obetydliga grad av egenkärlek — hade han icke varit så alldeles
oförtjänt av hennes ynnest. Men huru som helst med den
saken, så ville han nu begagna sig av medvinden, dock
alltid med den kloka föresatsen att icke anse den för evig
utan taga den så, att i händelse av omkastning hans mod
och hopp icke därför behövde gå i kvav.
*
Ett par dagar därefter stod Georg högtidsklädd framför
kommendörkapten.
»Nå, min käre Georg», sade kommendörkaptenen,
betraktande honom med en blick, i vilken till och med Georg
tyckte sig finna mer än deltagande, »vi skiljas nu... vad
företar du dig till en början?»
»Jag reser genast hem, herr kommendörkapten!»
»Jag gissade det — och du har icke lång väg?»
»Nej, bevars, icke särdeles, om vinden är något så när.»
»Gott — och sedan?*>
»Jo, sedan ärnar jag, med herr kommendörkaptenens
till-låtelse, läsa som en karl, vilken har bråttom att sluta!»
»Mycket bra, Georg! Du vet, att jag bekostar din kurs
jämte underhållet i Göteborg och att du följaktligen får
litet mer pengar om händer än du hittills haft, varför jag
vill säga dig, att jag skulle tycka om, att du alltid väljer
passande sällskap och icke drabbar ihop med ynglingar ur
det lägre sjömansskapet, ty det är icke bra för den, som
bildar sig icke blott till en duktig befälhavare, utan även
till en städad människa... du förstår mig?»
»Jag har svårt», sade Georg med djup och oförställd
rörelse, »att yttra mina tacksägelser, men min mor, min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
