Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 ENSLINGEN PÅ JOHANNISSKÄRET
»Knäveln, pojke, vad lyckan sparkar dig i väg!» utbrast
Stormbom, belåtet vägande sedlarna i handen. »Jag hörde
väl aldrig maken! Nå nå, du räddade också arvingens
liv.»
»Men vad skall jag med så mycket pengar? En utväg
har jag dock öppen — nu ska vi göra upp ackord, farbror,
så att jag ej behöver skämmas för det goda jag åtnjuter.»
»Det får du språka med gumman om. Hon vet på
spiken vad omkostnader hon har, och med henne skall du
uppgöra den kommersen. Som gammal erfaren vän
däremot säger jag dig: Tro icke att, då vår Herre finner för
gott att skicka dig en solskensdag, han därmed för allo
förvisat moln och dimma! Pass därför opp — hår du
pengar så att du kan segla för full vind i dag, så hushålla med
dem, att du inte i morgon kommer drivande utan barlast!
Aldrig gnida, aldrig vara knusslig, men aldrig slösa och
vräka bort dem i obetänksamhet! Jag vet nog av egen
erfarenhet, jag, hur en ung sjöman plär värdera pengar —
men du skall ställa dig med förstånd.»
Knappt hade gubben uttalat sista ordet då vägguret slog
tre, och strax därefter började från taket pingla en liten
ringklocka, vars sträng nedhängde i det gemensamma
rummet.
»Vad skall det betyda?» frågade Georg.
»Signal till skaffning: det är mors kaffetimma,
tumman håller ordning i allt.»
Vid det pärlfärgade bordets uppslagna skiva sau fru
Rebecka Stormbom med den blanka kaffekitteln och de
grönrosiga kopparna framför sig.
»Mor», sade flaggskepparen, medan hans hustru upphällde
kaffet, »Georg har fått stora pengar från chefen, som
fortfar att dra försorg om honom. Nu åstundar pilten att
göra upp med dig, och du förstår också bäst att beräkna
så, att det inte blir något till skänks å någondera sidan.»
»Jag skall överslå den saken och sedan låta unge herrn
veta min mening. Men är det mycket pengar, så blir det
väl bäst, att jag tar dem om hand, liksom dina, far! Herr
Letsler kan ju ta upp litet efter hand, när han behöver —
det är alltid bra att lära sig hushålla från början.»
Ehuru Georg var fullkomligt övertygad, att han kunde
sköta sina pengar själv, insåg han likväl, att fru Stormboms
förslag dikterades av den hjärtligaste välvilja, vadan han
därmed förklarade sin belåtenhet. Och sedan han och ^ub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
