Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUSJUNDE KAPITLET
147
deles insinuerande — »skulle jag begära för mycket, om
jag sade: Nämn icke ett ord om det här dumma äventyret!
Möter oss ej någon, innan var och en hinner sitt rum,
så vet ingen om olyckshändelsen; men ser man oss
däremot, när vi gå upp, så har jag genom någon liten
oförvä-genhet ramlat ur båten och min kavaljer fiskat upp mig...
Ger baron Henning mig nu sitt hedersord, att icke omtala
var vi varit? Det är lätt att förstå, att jag ej vill bli
utskrattad.»
»Jag är alltför lycklig över att äga en gemensam
hemlighet med fröken Elvira att ett förrådande skulle kunna
komma i fråga!»
Då de sköto om udden och nalkades stora bryggan,
överraskades bägge av en glad röst, som hälsade dem
välkomna.
Det var Vendela, som nyss återkommit, och, då hon
varsnade båten, sprungit att möta dem.
»Söta Elvira», ropade den bestörta vännen, »du har varit
i sjön — låt oss för all del skynda upp!»
Vendela frågade ej på vanligt flickmanér: »Hur i Guds
namn bar detta till, på vad sätt kom du i sjön?» Hon
brådskade blott att få Elvira in i henhes rum.
i »Det är ingen här som kan upptäcka mitt missöde», sade
Eflvira till sin unga sällskapssyster, »låt oss därför icke
#ora onödigt alarm! Du säger ju icke ett ord, lilla
Ven-aela?»
i »Men vad vill du jag skall förege för onkel? Han
skickade mig ut att säga det han strax väntar dig.»
»Åh, icke sade han just så?»
»Jo, just så sade han! Han fick nyss ett brev, vilket
tycktes särdeles roa och sysselsätta honom.»
»Så gå då in du, snälla Vendela; och säg, att jag halkade
när jag steg ur båten, och att jag kommer, så fort jag bytt
om kläder... Men har du haft roligt borta?»
»Det förstås! Jag vågade ändå inte dröja till i morgon
— då skulle jag aldrig kunnat blidka tant. Men nu var
hon rätt nådig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
