Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE TIDSKIFTET
ELVIRA KORNELIA
XL.
Briggen Elvira Kornelia, kommande från Charlestown,
destinerad till Köpenhamn, hade redan för tre timmar
sedan lämnat Skagens fyrtorn bakom sig och flög nu med
åtta knops fart över Kattegatts blågröna vågor.
Ännu var icke ens halv storm, men de tjocka
skybankarna, som i nordväst grupperade sig till de underligaste
gestalter, och de över himlen i häftig fart varandra
jagande molnen erinrade den erfarne sjömannen om vad
sådana förebud plägade innebära.
Med korslagda armar stöd kapten Georg Letsler på sitt
däck, blickande med spänd uppmärksamhet än på
ovannämnda tecken och än på de många seglare av alla slag,
som passerades.
Något över två år hade förflutit, sedan briggen Elvira
Kornelia lämnat Göteborgs redd. Georg hade under denna
tid mest gått med frakter mellan Holland och Amerika och
hade på dessa tvenne år upplagt en så betydlig vinst, att
han nu ansåg sig kunna följa sitt hjärtas manande röst att
övervintra i fäderneslandet. Sin egendom hade han
längesedan i säkerhet, men i avseende på sina känslor, sin inre
lycka kunde han ej säga detsamma.
Mången gång efter mödans timmar flögo hans suckar
växelvis till de bägge kvinnorna. Varmast och renast var
likväl sucken till ungdomsvännen, den lilla glada, ljuva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>