Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känt. Säll den som med farbror kan säga: *Jag har haft
den bästa delen!’»
»Du gör mig helt vek om hjärtat!» sade gubben med
darrande röst. »Rebecka var den bästa kvinna, som vår
Herre skapat, och fastän glaset inte mer smakar som förr,
tackar jag dig för det du föreslog den skålen!»
Men så utbrast gubben på sitt gamla raska
sjömans-språk: »Den fördömda tjockan gör, att vi redan ha
kvällen över oss! Tror du, att vi få Kullens fyr i sikte före
hundvakten?»
»Det har ingen nöd med det, farbror! Enligt min
beräkning passera vi Anholt före åtta, och vi se nog, som
farbror säger, Kullens fyr före midnatten.»
»Du gör som du vill, kapten, men lyder du mitt råd, så
lägga vi bi tills dagn ingen, då vi, om stormen tar till, i
alla fall ta oss in var som helst.»
»Nå, aldrig, så lång tid vi seglat tillsammans, har jag
hört farbror ge mig ett så besynnerligt råd — jag skulle
lägga bi, när det är god vind och rent farvatten?»
»Hm hm, jag känner på mig, att vi få en tändande!»
»Bara en frisk kultje, farbror, och jag bör ej fördröja
resan. Men bliv icke ond för det!»
»Åh nej, visst inte! Vår Herre gör i alla fall som han
vill.»
Den unge kraftfulle sjömannen smålog inom sig åt den
gamles fruktan, som ej kunde tillskrivas annat än den
allmänna nedslagenheten i hans sinne.
Sedan kaptenen på Elvira Kornelia ännu en gång
berik-tigat kursen och givit befallning, att småseglen skulle
bärgas, gick han jämte gubben ned i kajutan.
»Fyr i kaminen, kokt vatten, två glas och en butelj fin
rom, alltsammans stuvat i skruvlådan!» var den order,
som kaptenen gav sin kajutvakt.
»Här är kallare än vanligt i afton», sade Stormbom och
höll de magra händerna framför brasan, »eller också
flyter mitt blod trögare än det plär göra .. Satte du kursen
så, att vi åtminstone komma upp under Anholt?»
»Ja, farbror, vi passera den en halv mil nära.»
»Gott!»
Nu klingade glasen samman till fru Rebeckas ära. Men
även detta ämne höll ej oron från den gamles bröst. Efter
en stund yttrade han: »Skulle du inte gå upp, kapten, och
låta brassa back för att se vart strömmen sätter?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
