Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke vore fullt att lita på. »För er, gossar», tilläde hon med
intalande röst, »har jag däremot fullt förtroende, och jag
tycker, att ni också kunde ha det till mig: ni vet ju, att
det icke är första gången jag sitter här.»
Berndt och Sven nickade sitt bifall, varefter de spottade
i händerna och upplyfte årorna.
På stora fördevindsvågor gungade båten utåt fjorden.
Från längre och närmare håll rullade bullret av
bränningarna. Snart kom dock en skymt av månen att underlätta
den modiga unga kvinnans bemödanden. Det gick vilt med
farten, men den gick dock utan olycka.
Fanny höjde sig nu för att vid en ny månglimt blicka åt
Västraön. Men hastigt genomfor henne en ilning, som ej
kom av stormens inverkan, och under häftig
hjärtklappning yttrade hon: »Gossar, nu äro goda råd av nöden: vi
ha icke mycket att välja på — där ligger tulljakten i lä
om Västraöudden!»
»Ja, fan i min lilla låda, gör hon inte!» utlät sig
Berndt... »Vad skall det betyda?»
»Just vad jag från början trodde: han har lämnat pappa
försprång att komma hem, men sedan han förvillat honom
och låtsat ta annan väg, har han vänt tillbaka för att i god
tid på morgonen börja sina göromål.»
»Den fördömde korpen... Men han är ju vän med
patron, mamsell lilla?»
»Vad helst han är, så ligger han där nu och stänger
vägen för oss. Det vore en galenskap att ens tänka på att
lägga till vid andra sidan, ty Ture Gran sover aldrig med
mer än ett öga.»
»Det är hans bästa råd, med så många fiender han har!
Men vad vill mamsell, att vi nu ska’ göra?»
»Till Graverna är för långt. Jag vill ej heller blottställa
Karolus.»
»Och vinden rakt emot!» anmärkte Sven.
»Hem», återtog Fanny, »duger alls icke! Ett ställe vet
jag likväl, som vore bra, om det icke låge så nära Strand:
det är hålan på Mossholmen.»
»Kör för det!» sade Berndt. »Just efter Mossholmen
ligger så nära vårt, tror jag, att jaktlöjtnantens håg inte
vänder sig åt det hållet, för räven biter inte di gässen, som
ä’ honom närmast. Eller vad säger du, Sven?»
»Jag säger, att vi få skynda oss, vart fan det ska* bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
