- Project Runeberg -  Enslingen på Johannisskäret. [Förkortad utgåva] / Vol II /
128

(1916) Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt att ligga för länge på kryssning. Och maken till
hennes svarta silkeshår och hennes svarta trollögon ... Men
stopp och belägg 1 Kapten Georg är allt så snäll i
navigation, att han hittar vägen, efter befogenhet, som lagman och
Petter Gran sa’ i världen.»

Nu måste Georg le, i det han räckte handen åt den
gladlynte Karolus och sade: »Jag skall bjuda till att
rättfärdiga din goda tanke om mina kunskaper... Får j ag hälsa
henne från dig?»

»Ja, serra tre, kapten, om hon inte försmår den
hälsningen, men för att säga sanningen, tyckte jag, att hon var
något för god att vara högfärdig... och nu ett ord i
förtroende: Hav ingen oro för mamsell Fanny, plåga sig inte
med några förebråelser, för hade hon velat ha kapten, skulle
hon tagit honom! Fanny har sett vad bäst var. Och så
länge jag lever, skall hon inte sakna varken stöd eller råd,
fastän hon annars är en kvinna, som kan både stödja och
råda sig själv.»

»Det var just om detta ämne jag ville tala med dig:
själv vågar jag, åtminstone ej för närvarande, erbjuda min
hjälp. Men skulle patron Holmers affärer... du förstår
mig?»

»Mycket gott, kapten, och blir det för rasande, skriver
jag väl, så att vi få samslå. Men annars är det min tro,
att med så gott huvud och vett, som mamsell Fanny fått
på sin anpart, hon inte skall komma i behov av större hjälp
än som kan skaffas hemmavid.»

Följd av sin fars varmaste välsignelser, anträdde Georg
den viktiga resan. Karolus ledsagade honom ett långt
stycke landvägen.



Ju närmare Georg hann Helgenäs — dit han i följd av
sina växlande känslor färdades ömsom med en kurirs
skyndsamhet, ömsom med hela den krypande långsamheten hos
en person, som icke tål att resa annorlunda än fot för fot

— desto mer avtog hans säkerhet om en lycklig utgång.

Nog var han älskad... det visste han. Men hade han
icke varit älskad av Fanny och likväl fått avslag! På vad
grund skulle han då djärvas tro,, att Elvira ville mottaga
den, vilken, först sedan han två gånger blivit försmådd av
en annan, äntligen kom till henne... Elviras stolthet vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:36:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enspaj/2/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free