Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon skulle hava förmått beröva Fanny rättigheten att för
andra gången förskjuta honom.
Och nu var det Elvira, som satte sig på dynan vid Georgs
fötter. Hennes händer lade sig bedjande på hans, och
hennes blickar, då de sågo upp till honom, uttalade hela
den sällhet, som svallade genom hennes hjärta.
Det blev tyst och stilla där inne.
»Kapten», rapporterade styrmannen utanför, »han går på
en ostlig — vi få oss en liten kåre!»
»Gott... jag kommer upp!»
LXII.
Vid medlet av oktober låg briggen, efter fem månaders
resa, förtöjd på Gravernas redd.
I Nicolines kammare bosatte sig de unga makarna.
Här, sedan de med vältalighet gjort en beskrivning på
sitt liv under resan, förtäljde Letsler för dem tillbaka, att
han under denna höst njutit en fröjd, efter vilken han i
tjugu år längtat: han hade återsett Ignelius, sin gamle
trofaste Ignelius. Och nu följde en varm skildring över de
stora glädjedagar, som icke blott Ignelius, utan även den
landsflyktiges andre ädle vän, kommendörkaptenen,
till-bragt på Johannisskäret.
»Och jag är säker», sade Elvira med ett innerligt
småleende, »att de icke kommo utan ärende? Tant Rezia har
gått till vila, och på Helgenäs vänta snart fyra hjärtan på
det femte!» hon böjde sig ned och kysste den gamle
mannens hand.
»Ack, pappa», utbrast Georg, »skulle väl denna
utomordentliga lycka ännu tillfalla mig, skulle pappa...»
»Nej, min käre son, tro icke, att det vore någon lycka
... Jag åstundar ej mer att återse Helgenäs: dess gamla
murar skulle återkalla alltför bittra minnen. Här är jag
lycklig, här beder jag dag och natt för edert väl, och sedan
jag nu njutit den sa länge eftertrånade glädjen att träffa
min gamle tjänare och i mitt hem sett er, mina barn,
förenade och lyckliga, kan ingenting locka mig härifrån.»
»Men hela långa vintern?» inföll Elvira.
»Då har jag min hederlige Karolus — vad han skall bli
ledsen över, att han nu icke varit hemma — och min trogne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
