Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Tävlingssystem och grupparbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medeltidens undervisning låg huvudsakligen i händerna
på munkar, vilka såsom levande i celibat saknade
naturlig förståelse för barn och ungdom, funno dem
ytterst irriterande; tröttsamma och förargliga.
Undervisningen blev också skött på ett inskränkt
eller brutalt sätt. Ungdomen drevs in i ett
kunskapens dammiga fängelse av lärare nästan lika
plågade som de själva. Den upprabblande mässa,
som lästes i dessa klosterskolor ackompanjerades av
slag, förolämpningar och bestraffningar, som
bestodo i offrens utklädande i kostymer av Pelle
Jöns-typen. — Jesuitskolorna, som de brittiska
skolorna stå i tacksamhetsskuld till för mycket, sökte
en drivfjäder i mänsklig fåfänga och tävlingslust.
De införde därför ett tävlingssystem och sporrade
eleverna genom utmärkelser och pris. Sir Francis
Bacon rekommenderade på sin tid dessa skolor
som verkliga mönsterskolor. En ledande överklass
av "skolsnillen" gjorde de framsteg, som kunde
göras och de övriga eleverna självkompenserade
sig för sin medelmåttighet i odygd och skoj. Så
länge skolans huvudämnen utgjordes av två döda
språk och abstrakt matematik, vilka ämnen
knappast äro aptitfrestande för genomsnittspojken, var
det att tänka på att komma med andra metoder.
I slutet av sjuttonhundratalet började skollärare
förstå — vad varje moder länge instinktivt
förstått — att barnet besitter en viss grad av
nyfikenhet, av vetgirighet, som skulle kunna utnyttjas i
uppfostringssyfte. Det går utom gränserna för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
