Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Tävlingssystem och grupparbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oundle Schools anda sitt mest typiska uttryck.
Sanderson hämtade mycken vederkvickelse ur den iver
och det intresse, som gossarna ådagalade under
denna arbetsform. Han insåg till fullo hur mycket
finare och mera fruktbärande den ömsesidiga
stimuleringen för ett gemensamt mål var än den
tarvliga konkurrensen om klassens främsta plats.
Klassens "goda huvud" hade älskat dumbommarna och
skolkarna, som gjordt konkurrensen lättare, men
en grupp gossar, som arbetade för ett gemensamt
mål hade ingen glädje av skolkare och visade heller
intet tålamod med dem. Här gällde det att vara
"ready" i lika hög grad som på tennisplanen.
Under sommarterminen togo demonstrationerna
en stor del av skolans energi i anspråk.
Skoljournalen berättar därom:
"Alla seniorerna i skolan kunde deltaga i dessa
kurser, det enda som fordrades av dem var
arbetshåg och villighet att offra åtminstone någon del av
den eljes lediga tiden. Det märktes aldrig någon
brist på frivilliga arbetare, den totala summan av
dem översteg ofta tvåhundra. Huvudavdelningarna
voro: fysik, mekanik, kemi, biologi och
verkstadsarbete. En gosse, som anmälde sig som
medhjälpare stod det fritt att välja den gren, som han
mest intresserade sig för. Då han gjort sitt val,
antecknades han av kursledaren. Om han siktade
mot ett visst experiment, fick han nämna detta
och, om så ansågs lämpligt, fick han försöka sig på
det. Om han själv icke hade något förslag att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
