- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
36

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - andarac ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andarac

« Talspråk. 36 P Lågt språk.

angry

andarac, an’darak, s. se realgar.
andiron, and’iurn, s. järnställning hvari
ändan af stekspettet hvilar; liten
flyttbar järnbock att lägga bränslet på i en
öppen eldstad (äfv. fire-dog); pl. se
fire-irons.

Andrew’s cross, an’dros kros, 5.
Andreaskors, snedt kors; byg. se cross-stay.
and ro-, gr. an’dro-, s. i sms. man-, ^gynal,
-drodj’inal, ^gynOUS, -drodj’inus, a.
två-könad, hermafroditisk. ~gyne )(s,
-drod’-jinè, ^gynus, -drodj’inus, s.
hermafrodit. ~id, -dröjd, (pl. ~ides, -’èz) s.
automat i form af en människa. ^petalous,
-pëtfa-lus, a. bot. dubbel genom förvandling af
ståndare i kronblad. ^sphinx, 5. lejon med hufvud
af en man. ~US, -drus, a. bot. han-,
anecdote, an’ëkdot, s. anekdot,
anecdotic-(al), -dot’ik(al), a. hörande till anekdot;
anekdotartad. anecdotist, -ist, 5.
anekdotberättare,
anelectrode, anelek’trod, se anode.
anemo-, gr. an’ëmo-, s. i sms. vind-. ~logy,
-mol’odji, s. läran om vindarna. ~meter,
-mom’etur, s. vindmätare. ~ne, ~ny.
anem’one, -ni, s. bot. sippa. ~SC0pe,
-em’oskop, s. vindflöjel, vindvisare,
anend, ånënd’, ad. (jfr an, 3, sài.: on end) sjö.
upp ocli ned, på ända om rundhuit; till
sist

anent, ånënt’, prp. Skoti. midtemot;
angående.

aneroid, an’erojd, an’urojd, a. aneroid-; s.

aneroidbarometer.
aneurism, an’urizm, s. pulsåderbråck. ~al,
-’al, a.

anew, ånu’, ad. å nyo, återigen; på ett
nytt sätt.

anfractuose, anfrak’tuos, el. -UOUS, -uus,

a. krokig is. bot.; bugtig, slingrande.

anfractuosity, -os’iti, s. krokighet, bugt,
slingring.

angel, a’ndjel, s. ängel; gammalt engelskt
mynt (omkr. 10 sh.). ~-bed, s. öppen säng.

-fish, zool. en art haj (Squatina).
shot, 5. länkkulor. ~-water†, s, ett slags

luktvatten på rosor, orange och myrten med mysk
och ambra. ~et, -ët, s. gammalt engelskt
guldmynt (omkr. 5 sh.). ~ic(al),
andjërik-(al), a. änglalik. ~ica, åndjël’ikå, s. bot.
tjuton (Angelica), ^ically, andjël’ikali,
ad. ^icalness, andjël’ikalnës, s.
änglalikhet, änglanatur. ^icize, andjël’isiz,
ify, åndjërifi, va. göra änglalik. ~olatry,
-ol’atri, s. ängladyrkan, ^ology, -ol’odji,
5. läran om änglarna. ~0t, ån’djëlèt,s.
an-gelique (ett slags luta); gammalt engelskt
guldmynt (omkr. 5 sh.); ett slags
normandisk ost. ~US, lat., ån’djëlus, 5. en katolsk

bön till den heliga jungfrun; klämtning
som gifver tecken därtill.
änger, ang’gur, s. vrede; smärtava.
reta, förarga (into, till). ~ly, -ii, se
angrily•

angina, andji’na, 5. med. strypsjuka.
angio-, ån’djlO-, S. i sms. anat., bot. kärl; t. ex.
nw|ogy, -ol’odji, s. anat. läran om
kärlen i människokroppen. ^SpermOUS,
-spe’rmus, a. bot. med frögömme.
angle, ang’gl, s. vinkel; tekn. knä; hörn;
(utstående) kantighet äfv. bild.; vrå;
metkrok; metref, metdon; vn. meta (forfish);
bild: »fiska», sträfva, fika, intrigera (for,
efter, för att få); va. ‡ locka, »fiska»;
at right ~ s, i rät vinkel. ~-bar, ~-iron,
s. vinkeljärn, hörnjärn. ~-bevel, 5. tekn.
smyg, rörligt vinkelmått, ^-block, s. sjö.
klyfblock. ~-brace, s. vinkelband;
vinkelborr. ~-meter,s.geoi. instrument
hvarmed skikts stupningsvinkel mätes. rod,
s. metspö. ~d, -d, a. i sms. -vinklig. ~r,
-ur, s. metare; zool. marulk (:~r-fish,
Lo-phius piscatorius).
Anglic, ang’glik, ~an,-an,a. engelsk;
anglikansk; s. medlem af engelska statskyrkan,
^anism, -ånizm, s. (fasthållande af)
engelska statskyrkans grundsatser;
förkärlek för England och dess förhållanden.
~e,iat.,-glisè, ad. på engelska; på engelskt
sätt. -—-ify )}c, -glis’ifi, va. se <^jise. ^isrn,
-glisizm, s. engelskt talesätt; engelsk
språkegenhet. ~ise, ~ize, -glisiz, va.
införa i engelska språket; förengelska,
angling, ang’gling, prt. af angle; s. metning.

metkrok. ~-line, s. metref. ~
-rod, s. metspö.
Anglo-, ang’glo-, a. i sms. engelsk.
~-Amer-ican, s. en i Amerika född afkomling
af engelsk slägt; a. anglo-amerikansk. ~
-Catholic, a. högkyrklig, ritualistisk; s.
högkyrklig person, ritualist, puseyit.
mania, -må’niå, s. vurm för alt engelskt,
^maniac, -ma’niak, a. vurmande på
engelskt; s. en som vurmar på alt engelskt.
^-Norman, a. anglonormandisk; s.
anglo-normand; anglonormandiska dialekten.
~-SaX0n, a. anglosaxisk; s.
anglosaxiska (språket); anglosaxer.
angola, ango’la, s. se angora.
angör, lat. ang’gor, s. med. smärta, is.
hjärt-ängslan.

Angora, ango’ra, s. pr. geog.; (a) garn ei. tyg
af angoraull; äfv. dets. som: ~-goat, s.
angoraget. ~-rabbit, s. silkeshare. ~-W00l,
s. angoraull.
angrily, ang’griii, ad. af föij. angry, ang’gri,
a. ond, vred, förbittrad, vredgad (at a
thing; with a person); sträng, skarp >|<;

à.: fato, å: far, å: fall, à: fat, å: fast, è: mete, è: met, ë: her, 1: tine i: ün, | iir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free