Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beaten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beaten
% Mindre brukligt. 85 † Föråldradt.
bed-chamber
~ out, genomtrött F; utan arbete om
arbetare. ~er, -år, s. en som slår etc., (tegel-,
guld-)slagare; tekn. klubba, slagträ etc.
(verktyg el. maskin hvarmed ngt slås, kro?sas etc.);
mortelstöt; jungfru (stenläggareverktyg); ~
up, jagt. en som drifver upp; pl. dreffolk.
beatific(al), beatif’ik(al), a. saliggörande,
nation, -a’sjun, s. saligförklarande af
påfven.
beatify, beat’ifi, va. saliggöra; förklara
salig.
beating, bé’ting, af beat; s. slående,
piskande, klappning; slag; stryk; pickning;
trumning; boktr, påläggning af tryckfärg;
sjö. kryssning; mus. sväfvande af två toner
som ej riktigt stämma; ~ up, jagt. afdrifning; to
give one a »klå upp» ngn; besegra
ngn. ^-machine, S. slagmaskin i
bomullsspinnerier.
beatitude, bèätfitud, s. salighet, sällhet,
beau, fr., bo, s. (pl. ~X, -z) sprätt; kavaljer
(a girl’s ^-ideal, -ide’al, s.
skönhetsideal. ’v-monde, fr., -’mongd, s. den fina
världen.
beaufet, bo’fet, s. skänk, skänkrum.
beaufin, b6’fln, se biffin.
beauish, bo’ish, a. sprättig, elegant,
beauteous, bu’tiusr«. skön. -il, ad.
reness, -nes, s. skönhet,
beautifier, bu’tifiår, s. förskönare;
skönhetsmedel,
beautiful, bu’tiful, a. skön, fager;
förträfflig. ~ly, -i, ad. ^ness, -nes, s. skönhet,
beautify, bii’tifi, va. försköna, pryda;
vn. % blifva skön.
beautiless, bu’tllës, a. utan skönhet, oskön,
beauty, bu’ti, 5. (pl. -ies, -iz) skönhet;
skön person; F ngt utsökt vackert (t. ex.
en vacker bukett, etc.); F iron, »skön juvel» ; F
det lustiga (t. ex. of the story, i historien).
~-Sleep F, s. sömnen påförnatten. ~-SpOt,
8. musch, skönhetsplåster,
beäver, be’vur, 1. s. visir, hjälmgaller;
hjälm. ~ed, -d, a. hjälmprydd,
beaver, bé’vår, 2. s. bäfver; bäfverskinn;
kastorhatt; filthatt (äfv. ~-hat); ett slags
kläde (äfv. <v,-Cloth). ^-eater, s. filfras, järf.
^-gloves, s. pl. ett slags klädesvantar,
^-rat, se musk-rat. ^’S-COdS, s.
bäfver-gäll. ~-teen, -ten, s. ett slags tjockt
kyp-radt bomullstyg, ^v-tree, s.
magnolia-trädet.
beblubbered bebiub urd, a. uppsvullen
af gråt.
becafico, it., bëkafè’ko, s. (pl. ~es, -z) se
ßg-eater.
becalm, beka’m, va. sjö. hålla i stiltje, tvinga
att ligga stilla för stiltje; bild. hålla i
stillhet, i lugn, stilla; ^ a sail, taga
vinden ur ett segel; to be «*ed, komma i
(ligga i) stiltje. ~ing, -mg, s. sjö. stiltje,
became, blka’m, imp. af become.
because, bëkå’z, konj. emedan; ~ of, prp.
för, för... skull, med anledning af.
i beccabunga, bekabung’ga, se brook-lime.
beccafico, bëkåfè’kå, se ßg-eater.
bechance )f(, bètjå’ns, vn. ske, inträffa; va.
vederfaras; ad. † händelsevis,
becharm )jc, bëtjå’rm, va. tjusa, locka,
beck, bëk, (1.) † se beak; (2.) 8. lok. bäck.
beck, bëk, (3.) s. vink, nick; vn. se beckon;
at one’s vid (på) ngns vink; till ngns
förfogande,
becket, bëk’ët, 5. sjö. liten stropp, (fast)
refsejsing; knäfring; fotboja; torfspade.
beckon, bek’n, vn. göra tecken, vinka,
nicka (to, åt); va. vinka, locka; he n*ed
him back (near, over, etc.), han vinkade
åt honom att komma tillbaka (närmare,
öfver, etc.).
becloud >fs, bëk"lau’d, va. omtöckna,
fördunkla.
become, bëkum’, vn. (imp. became, -ka’m ;
pp. become) blifva; skicka sig för, passa,
anstå, kläda; what has (is) ~ of...; hvad
har blifvit af...?
becoming, bëkum’ing, prt. af föreg.; a.
passande, tillbörlig; artig; klädande om
drägt. ~ly, -li, ad. ^ness, -nès, s.
anständighet, det passande (o/); artighet,
bed, bëd, s. bädd; säng; sofplats; lag,
skikt; lager; underlag; trädgårdssäng;
flodbädd; (ostron)bank; järnv.
ballastning; äkta säng; äktenskap; va. (imp. o.
pp. ~ded, -èd) bädda ned, inbädda;
begrafva, gömma; föra till sängs; lägga;
plantera; lägga hvarftals; byg. tekn. förse
med underlag, uppsätta (t. ex. en ångpanna);
fästa med murbruk, bly o. a.; slå ned
säden, om oväder; vn. ligga till sängs, sammanbo
(with a woman); ~ of èoarcfø,b rits; ~ of
ease, latbänken; ~ o) a gun-carriage,
rikt-planka; ~ of a lathe, vangstycken på en
svarfstol; ~ of a stone, mur. ligg; ~ and
board, kost och husrum; (to be separated)
from ~ and board, jur. förr till säng och
säte; to get (go) to gå och lägga sig;
to keep one’s vara sängliggande (sjuk);
to lie in ligga till sängs; to make the
bädda sängen; to be brought to
nedkomma (of med); to put to lägga (a
child); förlösa (a woman, äfv. to bring to
r*S); to put up (take down) a slå upp
(slå ihop) en säng; to take to lägga
sig sjuk; a child of the second <x/, ett
barn i andra giftet, "w-bug, s. vägglus.
~-Carpet, 5. sängmatta. ~-Chair, s.
hvil-stol. ^-chamber, s. sängkammare; ladies
6; note, ö: do, o: nor, 6: not, à: tube, å: tub,
ti: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
