Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bending ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bending
% Mindre brukligt. 91 † Föråldradt.
benting-time
bockningsmaskiii för plåt. ~let, -lèt, s.
her. smalt bälte anbragt balkvis (snedt).
~y, -i, a. her. delad med sneda
balkar.-bene, bën’è, 1. s. bot. sesam,
bene, lat., bé’nè, 2. ad. väl; si. a. o. ad. bra.
beneaped, bënè’pt, se neaped.
beneath, bëné’th, prp. under (om rum, läge, ofta
med bibegrepp af tryck; om rang, värde); nedanför;
ad. nedantill, nere; ~ one, ~ one’s
dignityunder ngns värdighet; ~ one’s
notice.1 ej värd(t) att uppmärksammas af
ngn; ~ one’s station, under (ovärdigt)
ngns rang.
benedicite, lat., bènèdis’itè, s. sång nytjad
vid morgonbönen i engelska kyrkan.
benedick, bën’ëdik, se föij.
benedict, bën’ëdikt, s. F äkta man; F äfv.
ungkarl. (B)~ine -’tin, a. 0. s.
benedikti-ner(munk). ~ion, -dik’sjun, s. välsignelse
(välsignande). ~ive, -’iv, ~0ry, -’uri, a.
välsignande, välsignelse-,
benefaction, bënëfåk’sjun, s. välgärning;
nåd. benefactor, -fak’tur, s. välgörare,
gynnare, benefactress,-tres, s.
välgörarinna.
benefice, bën’ëfis, s. prestgäll, pastorat,
prebende; välgärning †; feodal, län. ~d,
-t, a. innehafvande en benefice. ~nce,
-nëfisëns, s. välgörenhet. ~nt, -nëf’isènt,
a. välgörande. ~ntly, -nëfiséntli, ad.
beneficial,benefisj’al, a. välgörande,
gagne-lig, fördelaktig, nyttig, helsosam (to,
för); jur. som har afseende på, om pers.
berättigad till, afkomst af ngt. ~|y, -i,
ad. ~neSS, -nes, s. nyttighet, välgörande
beskaffenhet,
beneficiary, bènëfisj’uri, a. egande något
genom särskild gunst; beroende, feodal;
s. innehafvare af ett prestgäll;
under-stödstagare; stipendiat,
benefit, bën’ëfit, s. välgärning,
ynnestbevisning; nytta, fördel, vinst, gagn;
privilegium; recett, benefice (äfven ~ play); va.
göra godt åt, gagna,befordra;gynna; vn.
draga nytta (by, from, af; äfv. to be ~ed
by); for the ~ of, till nytta, förmån för;
för att draga nytta (njuta) af bad, luft, o.
d.; to confer a ~ on, bevisa ngn en ynnest;
tillskynda ngn en förmån; to give one the
~ of, jfr föreg.; räkna ngn till förtjänst, hålla
ngn räkning för; to derive (reap) ~from,
to, find — by (from), draga nytta af.; to
take a få en recett; to take the ~ of,
draga nytta af, begagna sig af; to take
the ~ of the Act (nämi. A. of Bankruptcy),
blifva sinafordringsegare kvitt genom att
göra cession; ~ of clergy, presterskapets
frihet från svaromål inför ^världslig
domstol; of nature ?, öppet lif.
benevolence, bènëv’6lëns, s. välvilja,
godhet (towards, to, emot); människokärlek,
benevolent, bënëv’olënt, a. välvillig;
välgörenhets-; ~ fund, understödsfond.
ly, -li, ad.
beng, bëng, se bhang.
Bengal, bëngå’l, s. pr. Bengalen; hand. en
sorts tyg af hår och silke; a. bengalisk;
~ heat, tropisk värme. ~-beanS, s. pl.
en art galläpplen. ~-Cane, s. spanskt
rör. ~-fire,~-light, s. bengalisk eld. ~
-StripeS, s. pl. ett slags randigt
bomullstyg. ~ee, -è’, bën’gålè, bëngå’lè, a.
bengalisk; s. bengaliska språket. ~ese,
-è’z, bèngalè’z, a.bengalisk; s. (pl. = sg.)
bengaler.
benight, bènl’t, va. omtöckna; inhölja i natt,
i mörker. ~ed, -ëd, pp.; a. öfverraskad
af natten; beröfvad ljuset äfv. bild.; to
be lefva i mörker biia., is. teol.
benign, bëni’n, a. välvillig, gynnande;
helsosam, nyttig, välgörande (t. ex. medicine);
godartad (disease). ~!y, -li, ad. ~ant,
bënig’nånt, a. ädelmodig; välvillig. ~ity,
bënig’niti, s. välvilja; mildhet hos luft,
klimat, välgörande inflytande,
helsosam-het.
benison, ben’izn, poet. se benediction.
Benjamin, bën’djamin, (1.) s.pr. Benjamin;
si. stor öfverrock; mess, »brorslotten»;
(2.) (b) (forvr. af benzoin) s. bot. träd på
Sumatra (Styrax benzoin) hvars harts
är benzoe; farm. benzoe. ~-bush, 5. bot. en
nordamerikansk buskväxt (Laurus
benzoin). ~*tree, s. bot. se bägge föreg. s.; en art
fikonträd (Ficus balsamina),
benjy, ben’dji, s. si. väst; lågkullig halmhatt
med mycket breda brätten,
bennß, se bene, 1.
bejHiet, bën’èt, s. bot. se av ens.
benshie, bën’sjè, se banshee.
ben’t, bènt, förk. af be not; P i st. f. is not.
bent, bënt, 1. imp. o. pp. af bend; a. tekn.
böjd, krokig, krum; bot. nedhängande;
ap. (on) beredd på; böjd, hågad för;
be-gifven på, »pickhågad», »lifvad» för;
ifrigt upptagen af; besluten för;-a.
böjning; spänning, ansträngning; riktning;
sinnesriktning, afgjord böjelse,
benägenhet (towards); vilja; sluttning %.
bent, bënt, 2. 5. bot. ängshven (Agrostis, äfv.
~-graSS); visset gräs, stubb.
benti(n)ck, bën’ti(n)k, s. sjö. Am. förr Engl.
ett slags triangelformigt undersegel nytjadt
ss. gaffeiapa. ~-boom, s. råfocksbom.’ ~
-shroud, s. borgvant.
benting, bën’ting, a. se följ.; mager, eländig.
~-time, s. tid innan ärterna äro mogna,
då dufvorna få lefva på stubben.
à: note, o: do, 6: nor, <?>: not, i: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
