Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
body-physician
bone, bon, s. ben, knota; (is. i pl.) småsaker
gjorda af ben (ss. tärningar, ett slags
kastanjetter, knyppelpinnar, spelmarker, etc.); va. bena,
taga nt benen nr kött; sätta hvalfiskben
uti; landtmät. sigta; si. stjäla; ~ of
contention, tvistefrö; a ~ to pick (gnaw) F,
biid. ngt att göra, att fundera på; 1 have
a to pick with you F, »jag har en gås
oplockad med dig»; to break no ordspr.
vara oskadlig (beskedlig); to make no
F, ej göra några svårigheter ei.
betänkligheter (of, about, at, vid, i afseende
på); bred in the ~ F, medfödd; to be
(fall) upon the of P, öfverfalla ngn
med hugg och slag; body and (med)
hull och hår. ~-ace, s. ett kortspel. ~
-ache, s. ledvärk, gikt; veneriska
sjukan †. ~-bed, s. jordlager innehållande
fossila ben. ~-binder, s. en art kalktuff
(osteocolla). ~-black, s. bensvärta. ~
-breaker, s. hafsörn; stormfågel. ~-duSt,
~-manure, ~-powder, s. benmjöl. ~
-earth, s. de oorganiska ämnenaiben,
återstod vid bens brännande; kem. kapellaska.
~-fish,s.koffertfisk (Ostracion). ~-glaSS,
s. benglas, mjölkglas. ~-glue, s. benlim.
~-lace †, s. oäkta knypplade spetsar. ~
-mill, s. benkvarn. ~-picker, s. F betjänt.
~-Set, va. sätta ben i led, läka benbrott;
s. bot. en art floks (Eupatorium
perfolia-tum). ^-setter, s. kirurg. ~-shave, s.
höftvärk. ~-Spavin, s. veter. benspatt. ~
-tired, a. genomtrött. -å,pp. benad,
utan ben; a. i sms. med ... ben (t. ex. big
strong-**, med grof benbyggnad, stor,
stark; highmed framstående
kindknotor). ~less, -lës, a. benfrij benlös.
Boniface, bon’ifas, s. F treflig
värdshusvärd.
bonfire, bon’fir, s. lusteld,
bonetta, bonëtfå, se bonito.
boniform f, bon’iform, a. välskapad,
boning, bo’ning, prt.; s. benande; tekn.
syftande, sigtande, inriktande. ~-rod, ~
-Stick, s. landtmätarstång.
bonito, bone’to, s. en makrillart (Scomber
ei. Thynnus pelamys, äfv. striped tunny).
bonnet, bon’et, s. mans-mÖSSa†;
fruntimmers-hufva, kapott-hatt; fort, bonnett; sjö.
bonnett (äfv. ~-Sa.il); tekn. huf,
fodral;gnister-släckare på lokomotivskorsten; si. bulvan i
affärer, i spel; va. sätta mössa på †; taga af
mössan på ngn, för ngn; slå ned hatten öfver
ögonen på ngn; locka in i spel; drawn
rynkhatt. box, s. fruntimmers-hattask.
~-pepper, s. bot. en art spansk peppar
(Capsicum). ~-shape, s. hatt-stock. ~
-trimmings, s. pl. klädsel på en hatt.
ed, -èd,pp.; a. försedd med bonnett; iklädd
bolster
mössa etc. ~er, -ur, s. si. lockfågel,
bulvan is. i spel.
bonnibel †, bon’ibel, bonnilass f, -lås, s.
vacker flicka,
bonnily, bon’ili, ad. muntert, trefligt, gladt|;
vackert, täckt, nätt skoti. bonniness, -nes,
s. munterhet †; täckhet, nätthet,
skönhet Skoti. bonny, -i, (l.)a.munter, förnöjd,
treflig|; vacker, täck, frodig, skoti.
bonny, bén’i, (2.) s. bärg. malmkörtel. ~
-Clabber,s. sur tjärnmjölk; Am. sur mjölk,
filmjölk.
bonten, bon’ten, s. ett slags ylletyg,
bonum magnum, lat. bo’num mag’num (eg.
någonting mycket godt) s. ett slags stora
plommon; modenamn på åtskilliga varor, ss. ett
slags stålpennor m. m.
bonus, bè’nus, s. hand. premium för ett lån;
extra utdelning; extra provision,
bony, bo’ni, a. af ben; benig; af stark
benbyggnad; stark; knotig; »bara ben och
skinn».
bonze, bènz, s. ostindisk is. buddhistisk
prest.
booby , bo’bi, s. tölp, drummel; skoi. si. den
siste i klassen; zool. sula (en hafsfågei, Sula);
a. drumlig, dum. ~-hatCh, s. sjö.
akterkapp, akterlucka. ~-hut, s. Am. ett slags
täckt släde. ~-hutCh, s. simpel täckt
vagn. ~ish, -isj, a. drummelaktig.
ism, -lzm, s. drummelaktighet.
Boodhism, bo’dizm, se Buddhism.
boody, bo’di, vn. F vara misslynt, se sur ut
(with, på).
book, buk, 5. bok; handels-, antecknings-,
vadbok; (afdelning af) literärt arbete;
hand. se f^-muslin ; spel. Sex Spel i whist;
pl. si. ett spel kort; va. inskrifva i
en bok; bokföra; inregistrera;
polettera (one’s luggage, to a place); beställa
plats; a heavy si. vadbok med
betydliga summor; ~ in sheets, bok »i
exemplar», ohäftad bok; ~ of accounts,
kontobok; <n> of cargo, fraktbok; ~ of
commissions, bok öfver bestälda varor; of
fares, åkartaxa; ~ of rates, tulltaxa;
~ of receipts and expenditures,
inkomst-och utgiftsbok; ~ of the four kings F,
kortlek; to keep föra böcker; to make
(up) a <\>, si. (slugt) anordna sina
kapplöpningsvad; to be at one’s sitta vid
boken, studera; to be in a hålla på
med, studera en bok; to be in a person’s
stå i skuld till ngn, stå till boks hos
ngn; äfv. bild. stå väl hos ngn; to be in a
per son’s good (bad) vara (stå) väl
(illa) anskrifven hos ngn; to bring to
kalla till räkenskap; to go to t^ for, få
ansvara för; to speak by tala som en
F Talspråk.
114 P
Lågt språk.
k: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, A: mete, ë: met, å: her, 1: fine, 1: fin, i: iir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
