Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chuck-steak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chuck-steak
r Talspråk. 188 P Lågt språk.
cicatrization
spår. ~-Steak, s. F biffstek ur balsstycket.
~-will’s-widOW,s.zooi. en amerikansk
nattskärra (Caprimulgus carolinensis). ~ie,
-1, s. Skoti. fjäderfä, pulla äfv. biid. ~ie
-stones, s. pl. Skoti. en kastlek med små
stenar.
chuckle, tjuk’l, vn. skrocka om en höna; skratta
(ljudlöst, liksom invärtes); Va. locka om en
höna; kela med; s. skrockande; (dämpadt,
ljudlöst) skratt, ^head, s. F tjockskalle,
^headed, a. tjockhufvad; dum.
chuck-ling, -ing, pvt.; s. kackel, hönas lock,
skrockande; kväfdt skratt,
chufa, tjo’fa, s. bot. jordmandel (Cyperus
esculentus).
Chuff †, tjuf, s. drummel, lurk; grobian;
knarrig människa; a. lok. drumlig;
knarrig. rvineSS, -ines, s. tölpaktighet.
-i, a. tölpig, grof; fet, lunsig; knarrig,led.
chum, tjum, 5. F is. univ. rumkamrat;
skötevän; vn. bo tillsammans together)-, va.
föra ihop (i samma rum) (on, with, med).
Chummy, tjum’i, s. P sotarpojke; låg filthatt.
Chump, tjump, s. träklabb, kubbe, kloss.
~-énd, S. kok. steken (tjockaste delen af
lårstycket) på kalf ei. får.
chunk, tjungk, S. univ. jfr chum ; Eng. lok. o. Am.
F ngt kort o. tjockt, klump; kloss, jfr föreg.
~y, -i, a. Am. kort och tjock,
church, tjërtj, S. kyrka (i alla bet. af det sv.
ordet); presteståndet; gudstjänst (utan art.);
nattvardsgäster Am.; va. hålla tacksägelse
efter; kyrktaga; ~ is done, ~ is over,
gudstjänsten är slut; to attend a
bevista vanligen gudstjänsten i en viss
kyrka; to be at vara i kyrkan; to ask at
lysa för; to go to gå i kyrkan
(bevista gudstjänsteu); to be of the tillhöra det
andliga ståndet; to be kyrktagas;
vigas. ~-ale, s. årlig kyrkinvigningsfest.
~-attire, s. mässkrud. ~-bench, s. bänk
i vapenhuset. ~-bred, s. uppfostrad till
kyrkanstjänst.~-bug,s.ett slags gråsugga
(Oniscus asellus). burial, 5.
begrafning enligt kyrkans ritual, ^-going, a.
(regelmässigt) besökande kyrkan;
kallande till kyrkan (till gudstj änst); s.
kyrkogång. ~-law, s. kanoniska lagen, ^ITian,
s. prest; medlem af engelska
statskyrkan. ~manly, a. presterlig; högkyrklig.
^manship, 8. egenskap att vara prest ei.
medlem af engelska statskyrkan.
~-mili-tant, s. stridande kyrkan. modes, 5. I
pl. mus. gregorianska kyrkotonarter. ~
-mOUSe, s. kyrkråtta (i ordsp. as poor as a
r outed †, a. bannlyst, ^-plurality, s.
innehafvande af flere kyrkliga
befattningar. ^-preferment, s. prestlägenhet,
pastorat; befordran (inom kyrkan). ~
rate, s. kommunalskatt till kyrkliga
behof. ~-rule, s. kyrklig styrelse.
~-ser-vice, s. offentlig gudstjänst, ^warden,
s. kyrkvärd; kyrkofullmäktig; P lång
tobakspipa. ~-W0rk, s. arbete på ei. för en
kyrka; F långsamt arbete. ~-Writ, s.
skrifvelse från kyrklig myndighet. ~yard,
s. kyrkogård; ~ cough, ihålig (lungsots-)
hosta (jfr »att hyfla på sin likkista»).
dom †, -dum, s. kyrkans myndighet.
ing, -ing, s. kyrktagning. ~ism )fC, -lzm,
s. kyrklighet, strängt fasthållande vid
kyrkan. ~ly, -li, a. kyrklig; kyrkligt
sinnad; kyrksam. ~ship, -sjip, s.
kyrkoförfattning. ~y, -i, a. F kyrklig.
Churl, tjèrl, s. bonde; tölp, drummel;
gni-dare. ~ish, -Isj, ~y †, -1, a. rå, ohyfsad,
drumlig; girig; led, vresig, surmulen,
sträf, oböjlig; svår att arbeta (t. ex. om
metaller); Spröd om mineralier. fislweSS, -lsjnës,
S. tölpighet, snålhet etc., jfr föreg,
churn, tjèrn, s. smörkärna; va. kärna smör;
skaka, skvalpa, sätta i häftig rörelse (ss.
smör i kärnan); vn. kärna smör; svänga,
snurra omkring; genom häftig rörelse,
skakning o. d. blifva (into, till; t. ex. the
snow under the hoofs into mire, snön
trampades under hofvarna till sörja).
-Owl, se goat-sucker. ~-Staff, s. kärnstaf;
bot. reformsört (Euphorbia Helioscopia).
~ing, -ing, s. kärning; så mycket som
kärnas på en gån g.
Chute, fr., sjot, s. vattenfall; damlucka i en
floddam, timmerränna; trumma
hvarigenom ngt nedsläppes.
chutnee, tjut’ne, -ney, -ni, s. kok. ind. ett
slags »pickles» af söta frukter, cayennepeppar etc.
chyle, kil, s. fysiol, chylus (mjölksaft).
Chyli-faction, -ifak’sjun, chylification,
-ifikà’-sjun, s. chylusbildning.
ChylifaCtive,-ifåk’-tiv, a. chylusbildande. chyliferOUS,
-if-urus, a. chylusförande. chylific, -lf’ik, a.
chylusbildande. Chylous, -us, a.
bestående af mjölksaft; chylus-.
chyme, klm, s. fysiol, chymus (»matgröt»),
chymic, kim’ik, chymist, etc. se chem ...
chymification, kim(kim)ifikà’sjun, 5.
förvandling till chymus. chymify, -fi, va.
förvandla till chymus. ChymOUS, ki’mus,
a. hörande till chymus.
cibarius, siba’rius, a. mat-, ätlig,
cibol, sib’ol, Ciboul, -bo’1, 5. gräslök,
cicada, lat. sika’da, s. zool. strit.
cicala, it., s!kå’lå, S. se föreg,
cicatrice, sik åtris, s. ärr. cicatricle, -triki,
s. zool. ärr på ägg; bot. fröärr. cicatrisive,
-tri’siv, a. ärrbildande, cicatrizant,
-trl-zånt, .s. med. läkemedel som bildar ärr.
cica-trization, -triza’sjun, s. ärrbildning, sår-
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å; fast, 4: mete, è: met, è: ber, i: fine, i: fin? i: fir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
