Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cufic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cuåo
CufiC, ku’fik, a. kufisk (fornarabisk) skrift,
mynt.
cuinage, kwin’adj, s. stämpling af
tenntackor med Cornwalls vapen,
cuirass, kwiras’, s. kyrass, harnesk. ~ier,
-è’r, s. kyrassier.
CUisll, kwis, s. förr lårharnesk,
cuisine, fr., kwize’n, s. kök,
»köksdepartement»; matlagning(ssätt), kokkonst,
cuisse, fr., kwis, se cuish.
Culdee, kål’dè, s. munk af en gammal skotsk
orden.
cul-de-sac, fr., ko’ldesak, kyl’desak, s.
återvändsgränd; bild. is. mil. fälla (ställe el.
belägenhet med blott en utgång); naturv. säcklik
kavitet med blott en öppning,
cuierage, kål’uràdj, se smart-ioeed.
culiciform, kulis’iform, a. mygglik.
Culinary, ku’linari, a. köks-, kok-; ~ art,
kokkonst; ~ herbs, köksträdgårdsväxter;
~ salt, koksalt; ~ vessel, kokkärl.
Cull, kul, 1. se cully.
Cull, kul, 2. va. utplocka, urvälja; sortera
(ut); rensa; skräda malm. ~er, -ur, s. en
som utplockar etc.; sorterare. ~et, -et, s.
glasskärfvor som ingå i blandning till
glasmassa. ~ing, -ing, prt.; s.
utplock-ning, sortering; malmskrädning;
ut-plock, alfall, skräp.
Cullender, kål’èndår, se colander.
Cullionf, kål’jun, s. testik el; bot. knöligrot;
orkidé; usling, skurk; ~ head, blockhus,
cullis, kul’is, 1. s. ränna, fåra is. å ett tak.
CulliS †, kul’is, 2. s. silad kraftsoppa; ett
slags gelé.
CUlls, kulz, s. pl. plankstumpar, vraktimmer.
Cully, kul’i, s. enfaldig narr, is. en som låter
narra sig af dåliga kvinnor; si. kamrat;
si. teaterdirektör; va. lura, narra.
Culm, kulm, (1.) s. bot. strå; halm; (2.) s.
(orent) antracitkol (i små stycken); geoi.
en viss bildning från stenkolsperioden,
culmen, lat., kårmèn, s. topp; höjdpunkt,
culmiferous, kålmifårås. a. (1.)
stråbärande; (2.) antracitförande.
Culminate, kål’minàt, vn. kulminera, nå ei.
vara på sin höjdpunkt; astron, passera
meridian, gå genom middagslinien; a.
växande uppåt om koraller. culmination,
-na’sjun, s. jfr föreg, kulmination;
uppnående af höjdpunkten af ära, makt etc.
culpability, kålpabil’iti, s. brottslighet,
culpable, kul’pabl, a. brottslig, straffvärd;
skyldig (of till) †. ~neSS, -nes, s.
brottslighet. culpatory, -turi, a. tadlande,
bestraffande.
culprit, kul’prit, s. brottsling; för brott
anklagad person; gärningsman: »den
brottslige», »den felaktige».
àm
Cult, kålt, s. kult, (guds)dyrkan.
cultch, kultj, s. ostronrom; ostronbank;
tekn. is. hög af ostronskal till bildande af bank.
culter, kul’t ur, se colter.
cultirostral, kåltiros’trål, a. zool. med
plog-knifformig näbb, jfr foij. CultirOSter,
-ros’tur, s. (pl. -tres, -trèz) zool. vadare
med lång näbb (häger, stork, trana etc.).
cultivable, kål’tivabl, a. odlingsbar;
bildbar. cultivatable, -va’tabl, a. se föreg,
cultivate, kårtivàt, va. bruka jorden; odla
jord, säd, äfv. bild. vetenskaper, talanger, ngns
bekantskap etc.; bilda; utbilda; öfva,
fullkomna; nära, hysa böjelser, cultivation,
-va’sjun, s. odling äfv. biid.; bildning;
utöfning, idkande. Cultivator, -ur, s.
odlare; idkare; kultivator (åkerbruksredskap).
cultrate(d), kål’tràt(ed), cultriform,-riform.
a. naturv. knifformig. Cultrivorous,
-triv’-orus, a. knifslukande.
culture, kul’tur, s. kultur, odling; bildning;
va. se cultivate. ~leSS, -lès, a. utan
odling ; utan bildning,
culver, kul’vur, (1.) s. dufva; (2.) se ~
-house, 5. dufslag. ~key, 5. bot.
fruktknippe af ask; se vid. columbine. <v/tail, se
dovetail, ^tailed, se dovetailed. ~in, -in,
S. fältslanga (förr bruklig kanon).
culvert, kul’vurt, s. kulvert, öfverhvälfdt>
dike under en väg o. d.
CUmaS, ku’mas, se cammas.
cumbent †, kåm’bent, a. nedligg^nde.
Cumber, kåm’bår, va. betunga, besvära;
belasta; belamra; hindra, hämma; vara
till men för; bekymra; g. † besvär,
bekymmer. ~S0me, -sum, a. besvärlig,
hinderlig; mödosam; tung, ovig,
ohandter-lig om saker; belamrande. ^SOmeneSS,
-sunmes, s. besvärlighet, jfr. föreg.
CUm-brance, -brans, s. besvär, hinder; börda.
Cumbrian, kåm’briån, a. geogr. tillhörande
Cumberland (särsk. geol. om en skiffer- och
grå-vackeformation).
Cumbrous, kåm’brås, a. se cumbersome; äfv.
belamrad; oredig,förbistrad. ~neSS, -nes,
se cumbersomeness.
cumfrey, se com fr ey.
cumin, cummin, kum’in, s. bot. kummin.
Cumulate, ku’mulat, va. hopa, lägga i hög.
Cumulation, -la’sjun,s.hopande; samling.
Cumulative, -iv, a. sammanhopad;
växande i styrka genom nya tillkommande omstän^
digheter (argument); jur. ytterligare
tillkommande (legacy), bekräftande (evidence).
Cumulo-stratus, ku’mul0-strà’tås, S. meter,
en molnform, utgörande förening af
cumulus och stratus. Cumulus, lat., -lås, s.
(pl. -Ii, -li) meteor, cumulus, stackmoln.
Cun †, kån, se con och cond.
>j< Mindre brukligt. 2tl † Föråldradt.
6: note, å: do, å: nor, not, i: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
