- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
282

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

daggle

F Talspråk. 282 P Lågt språk.

damned

dare, dår, 1. s. se dace.
dare, dår, 2. vn. (imp. durst, derst el.
-d; pp. ~d, -d) töras, våga; underståsig
(;to, att); va. (reg..- imp. o. pp. ~d, -d)
trotsa, utmana; förfära, skrämma, is.
fåglar (särsk. lärkor) för att få dem i nätet; 5. †

djärfhet; utmaning (to give the ~ to);

say, jag vågar påstå, jag tror visst;
efter ett påstående, tror jag, helt säkert,
visserligen; Oh, say, nå, jag må säga;
~ you do that? vågar ni göra det? he ~
not say so, han vågar ej säga det; he
you to do it, han trotsar dig att göra det.
~-devil, s. våghals, oförvägen sälle; a.
alt trotsande, oförvägen, hänsynslös.
say, hopskrifning af dare say, jfr ofvan I dare
say. -ur, s. en som vågar, utmanar,
darg, ~ue, dårg, s. Skoti. dagsarbete,
dagsverke.

daring, då’ring, prt. af dare; a. oförvägen,
dristig; s. djärfhet, djärft tilltag. ~n6SS,
-nes, s. oförvägenhet, djärfhet.
dariole, da’riol, s. ett slags söt kaka.
dark, dårk, a. mörk; dunkel, äfv. bild.: svår
att förstå; oupplyst, äfv. bild.: famlande,
sväfvande i mörker; okunnig; bild. svart
uidåd o. d.; dyster; sorgsen; blindt;
hemlig; s. (medbest.art.) mörker, dunkel;
okunnighet; obemärkt ställning; va. se
~ as pitch, becksvart; ~ chamber,
camera obscura; the ~ Con tinent, det okända
inre af Afrika; ~ glass, skymglas på en
sextant; ~ horse, sport si. kapplöpningshäst
som är okänd för vadhållarne; ~ lantern,
blindlykta; ~ weather, mulet väder; to
keep hemlighålla; to run utbilda
sig i hemlighet; (to be, to keep etc.) in
the i okunnighet, ^-hrowed, a.
dyster, allvarsam. ^-Coloured, a. mörk till
färgen, ^-minded, ^-souled, a. dyster;
ondskefull, rv-WOrking, a. verkande i
det fördolda, smygande. ~en, -n, va.
förmörka äfv. bild.; skymma, göra skum;
fördystra; förvilla; vn. mörkna; antaga
ett dystert, hotfullt utseende äfv. bild.; he
never my door again, han kommer
aldrig mer öfver min tröskel. ~ener,
-nur, s. ngn, ngt som förmörkar etc. ~ish,
-isj, a. dunkel; skum; svartaktig färg.
~le, -1, vn. mörkna; dunkelt skönj as,
framskymta. ""ling, -ling, a. nattlig; dyster;
ad. i mörkret; i mörker; s. zool. mjölbill
(skalbagge, Tenebrio). ~ness, -nes, s. mörker
äfv.bild.iaiiabet.; dunkel; dunkelhet,
otydlighet; okunnighet, ovetenhet;
hemlighet, det fördolda; mörksens välde; elände;
land of o*, dödsriket, r^some, -såm, a.
dunkel, dyster. ~y, -i, s. Am. F »svärtinge,
neger; si. blindlykta.

darling, durling, s. älskling; a. älsklings-,

(mest) kär.
darn, dårn, va. (1.) stoppa hålpå klädesplagg is.
strumpor; (2.) Am. P för damn; S. Stopp,
stoppning; ~ up, stoppa i hop ei. till.
darnel, da’rnel, s. bot. repe (Lolium);
beaded dårrepe (L. temulentum); red
renrepe, rajgräs (L. perenne).
damer, då’rnår, s. (jfr dam) stoppare,
stop-perska. darning, -ning, prt.; s. stoppning;
~ cotton, ~ yarn, stoppgarn; ~ needle,
stoppnål; ~ stitch, stoppstyng.
daroo, därå’, s. bot. egyptisk sykomor (äfv.

~-tree).
darrein †, dar’in, a. jur. sist.
dart, dårt, 1. s. se dace.
dart, dårt, 2. s. kastspjut; pil som skjutes
ur en luftbössa; si. box, knytnäfsstöt
rakt ut; P sugmun hos vissa insekter; va.
slunga, kasta (at, på); störta; skjuta
strålar, blickar; Vn. flyga (ut) om en kastad kropp;

skjuta, störta (fram, ned, ut); rusa, störta
sig (at, on på). ~-cane, ~-stick, s.
dolk-käpp. ~-graSS, s. bot. luddtåtel (Holcus
lanatus). ~-Snake, s. zool. slungorm
(A-contias). ~er, -ur, s. en som kastar,
störtar etc.; zool. en brasiliansk pelikan
(Plotus). ~er-fish, se archer-fish. "Jng,
-ing, prt.; s. språng, singly, -ingli, ad.
pilsnabbt, (störtande sig) med ett språng,
dartars, da’rtarz. s. pl. ett slags fårskabb,
dartre, fr., -tur, s. med. reform, dartrous,
-trus, a. reformsartad; behäftad med
reform.

dash, dåsj, va. häftigt slänga, slå, stöta;
slå sönder, söndersplittra (vani. ~ to
pieces); bild. krossa planer o. d., gäcka; slå en
vätska i en annan, Uppblanda (wille with
water); stänka, »klatscha» färg på en tafla;
öfvergjuta, bestänka; förvirra,
utskämma, göra skamflat ei. försagd; P se damn;
vn. stöta (against, at, mot på); rusa (jfr
föreg.; into, in i); plaska, stänka; krossas,
splittras; haf sa; s. stöt, slag; rusning,
anfall (at, on, på); smattrande skur (of
rain), plask; (be)stänkning; anstrykning,
släng, drag af en egenskap hos ngn el. ngt; raskt
tag, grepp; krigisk dristighet, djärfhet;
bild. plötsligt slag, oförutsedt hinder,
missräkning; streck (of a pen);
tankstreck; mus. staccato- ei.
markeringstecken; F uppseende, uppseendeväckande
uppträdande, »stil», »elegans»,
»vräkighet»; byg. stötfog; interj. plask! P
fördömdt! ~ the pen through, öfverstryka
ett ställe i skrift; ~ away, va. stryka öfver;
vn. sätta af, rusa i väg; F »vräka sig»,
stoltsera; ~ off, va. »slänga i väg med»,
slarf va ifrån sig, hastigt o. hafsigt ut-

à: fate, k: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: piete, è: met, è; her, i: fine, 5: fin, f: fir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free