Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - die-sinking ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
die-sinking
F Talspråk. 316 P Lågt språk.
diffusibility
gravör, ^-sinking, s. pressning i
stamppress. <v-square, a. tekn. skarpkantig,
»grad» i vinklarna (med icke afrundade kanter).
~-StOCk, 5. gängkloppa.
dielectric, dièlèk’trik, 8. fjs. eiektr. oledare,
dieresis, se diæresis.
diesis, gr., die’sis, s. mus. kors (‡f)j boktr,
dab-belkors (=j=).
dies non (lat.: dag (då) icke. . .), dl’éz non, S. jur.
sessionsfri dag.
diet, dl’et, 1. s. riksdag (i Tyskland, Sverige etc.);
to hold a "v, hålla riksdag.
diet, dl’et, 2. s. diet, kost, föda, spis; vn.
hålla diet; lefva (on, på); va. bespisa;
hålla till diet; strict sträng diet; to
keep to be on low to be under to
f one’s self, hålla diet. ~-bread, s.
dietbröd. ~-drink, s. läkedryck. ~ary, -åri,
a. dietetisk, hörande till dieten;
bespisnings-; s. diet; bespisning, föreskrifven
matordning å allmänna inrättningar etc.,
kosthåll. ~er, -ur, s. en som håller diet.
etic(al), -èt’ik(ål), a. dietetisk. ~etiCS,
-et’iks, s.pl. med. läran om dieten. ~etist,
-et’ist, ~ist, -1st, s. läkare som lägger
synnerligen vigt på dieten ei. som är
skicklig i läran om dieten.
dietine, di’ëtin, s. landtdag, provinsmöte.
landsting.
differ, dif’ur, vn. skilja sig, afvika, vara
olika (from, från; in, i); vara af annan
mening, af olika tankar (from, with, med :
about, on, with respect to, om,
beträffande); vara oense, tvista (about, om); va. †
göra olika; tastes tycke och smak äro
olika; to ~ from one in statue, vara af
olika längd med ngn, men to f with one
in opinion, vara af olika tanke med ngn;
to ~ from one’s self, motsäga sig själf,
vara inkonsekvent; that makes us ~ from
brutes, detta skiljer oss från djuren.
ence, -ens, s. åtskilnad (between, mellan; ,
in, i); olikhet (of, i); mat. skilnad, rest; j
skiljemärke, tecken till åtskilnad; me- |
ningsskiljaktighet, »missförstånd», tvist j
(on, om); tvistepunkt; va. göra olik, åt- j
skilja; that makes ali the det är hela |
skilnaden; »det förändrar saken»; it \
makes no det gör hvarken från eller
till, det förändrar ej saken; it makes no
f to (with) me, det gör mig detsamma;
to split the vid uppgörelser »gå halfva
vägen hvar»; yes, with a ~ F, »ja visst, ja»
iron., jo vackert, jo pytt, »ja på tji,
förstås». ~ent, -ënt, a. olik, skiljaktig (from,
to från); skild, helt annan; särskild; i
it is f with..., det förhåller sig på an- |
nat sätt med...; the case is det är en I
annan sak; three tre särskilda... |
^entia, lat., -ën’sjiå, s. log. differentia
specifica. ~ential, -en’sjal, a. utgörande
en åtskilnad; angifvande små
differenser; mat. differential-, äfv. fys. mek. om
termometer, block etc.; s. mat. differential.
~en-tiate, -en’sjiat, va. differentiera: log.
angifva differentia specifica för, mat. finna
differentialen till. ^entiation,
-ënsjià’-sjun, s. mat. differentiering; log.
angifvande af artåtskilnad; fysiol,
frambringande af olikhet. ~ently, -ëntli, ad. på
olika sätt; särskildt, ^ing, -ing, prt.
afvikande, skiljande sig från ngt annat; olika,
olikartad; ~ at different times, olika på
olika tider, singly, -ingli, ad. på ett
olika sätt, annorlunda,
difficult, dif’ikult, a. svår (for, för ngn; to,
att); omedgörlig; svår »att komma till
rätta med», att tillfredsställa, kinkig;
~ °f fusion, om metall trögsmält. ~y, -1,
s. svårighet (in, i, vid; of, af) äfv. konkret
(pl. -ties, -tiz); hinder; förlägenhet;
omed-i görlighet; meningsskiljaktighet,
stridig-I het; tvistefråga; P opasslighet; ’x; of {in)
> breathing, svårighet att andas; to have
! (great) ~ in... ing (ei. to med infin.), hafva
i svårt att...; to raise -ties, göra
svårighe-, ter, lägga hinder i vägen; to be in ~ for
money, vara i penningeförlägenhet; to be
I (lie) under -ties, hafva svårigheter att
kämpa mot; with med svårighet, med
knapp nöd, näppeligen,
diffidence, difidëns, s. misströstan (of);
i bristande själf tillit, blyghet, osäkerhet,
tvekan, rädsla, diffident, -dènt, a.
misströstande (of, om); tvekande, osäker,
blyg, (altför) anspråkslös.
I difform, dif’orm, a. oregelbunden; olik.
ity †, -’lti, s. oregelbundenhet,
diffract, difråkt’, va. bryta ljusstrålar. ~ion,
-k’sjun, s. ljusstrålars brytning. ~ive, -iv,
a. brytande, jfr föreg,
diffranchise, difrån tjis, etc., se disfranchise.
diffuse, difu’ s, a. utspridd; vidlyftig i ord,
svamlig; va. (-fu’z) (ut)sprida, utgjuta åt
aiia sidor, utbreda (over, through,
throughout, öfver, omkring). ~d, -fu’zd, pp.; a.
vidt utbredd; kringspridd; vidlyftig,
svamlig, oredig, kringsväfvande; ~ light,
opt. diffust ljust. ~dly, -zëdli, ad. vidt
omkring åt alla håll; vidlyftigt, oredigt,
svamligt. ~dneSS, -fu’zednes, s.
kring-spriddhet. ~neSS, -nës, s. (onödig)
vidlyftighet i uttryck, »bredd», ordsvammel.
~r, -zur, s. kringspridare; tekn.
kring-spridningsapparat.
diffusibility, difuzibil’iti, s. kringspridlighet,
egenskap att kunna kringspridas, att
sprida sig (the ~ of clay in water).
A: fate, å: far, å: fall, ås fat, ä: fast, è: mete, è: met, ë: lier, i: fine, 1: fin, f: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
