Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dwell ... - E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dwell
Mindre brukligt. 869 † Föråldradt.
~ upon), vanl. en längre tid vistas, bo, Vara
bosatt (at, in); stanna; ~ on, upon,
uppehålla sig vid, utbreda sig öfver ett ämne,
ständigt orda om; dröja vid (på);
»betona»; uppmärksamt betrakta, hängifvet
»hänga vid». ~er, -ur, s. inbyggare, en
som bor på ett ställe, ""ing, -Ing, prt.;
s. boning; vistelse(ort), hemvist.
~ing-house, 5. boningshus, ^ing-place, s.
boningsort, ngns vanliga el. lagliga hemvist.
ing-room, s. boningsrum, dwelt,-t, se ofvan.
dwindle, dwin’dl, vn. (äfv. med away ei. down)
förminskas, hopkrympa, sjunka ihop,
tyna bort; falla af, aftyna, tvina bort;
hopsmälta; va. förminska; krossa,
förstöra; s. se dwindling; ~ away, gruf. om
malmgång kila ut; ~ doiun into, sjunka ihop
till (förminskas ei. försvinna och blifva
[»reducera sig»] till...) dwindling, -ing,
prt.; s. aftagande, försvinnande; af
tynande.
dyad, di’ad, s. tvåhet, tvåtal, par †; kem.
dyad. ~ic, -’ik, a. tvåtalig, dyadisk.
d’ye, djè, sammandr. af do ye (: you).
dye, di, va. {imp. o. pp. ~d, -d) färga eg. tyg
o. d.; S. färg (stundom äfv. bild., jfr uuder deep),
; färgämne, färgares färgsoppa (färgvätska: ~
-fluid, ~-liquOr); fast permanent
äkta färg(ning); fugitive oäkta färg.
~-h0USe, s. färgeri, färgares verkstad.
~-Stuff, s. färgstoff. ~-vat, s. färgarkyp.
~-ware, se stuff~-W00d, s. färgträ.
~-W0rks, s. pl. (större) färgeri. ~r, -ur,
s. färgare. ~r’s-bath, s. färgbad, kyp.
~r’s-broom, ~r’s-greenweed, ~r’s
-greenwood, s. bot. färgginst (Genista
tinctoria). ~rTS-Spirit, s. tennbeta. ~r’S
-weed, s. bot. vau (Reseda luteola), ing,
-ing, prt.; s. färgning; a. i sms.
färg-nings-; ~ steep, färgbad; ^ tub, ~ vat,
färgarkyp.
dying, di’ing, prt. (af die) döende; a. dödlig,
förgänglig; döds- (bed, hour); s. döende,
biid. bortdöende away); död, frånfälle;
~ declaration, jur. förklaring afgifven på
sotsängen; ~ speech, en deiinkvents tal från
schavotten; ~ words, en döendes sista ord;
to be ligga för döden; to be ~ to F,
längta »så man kan dö» efter att få...;
~ away, äfv. vindens mojnande ut. /xjy, -li,
ad. (matt) såsom en döende; bortdöende.
~neSS, -nes, s. döende tillstånd, döds-
matthet; ofta smäktande, jfr
ment.
dyke, se dike, is. geoi. o. graf.
dynam, di’nåm, s. fys. mek. kraftenhet,
skålpundfot. ~eter, dinam’etur, s. opt.
förstoringsmätare, instrument för att mäta
förstoringen hos synglas, metrical,
di-nåmëtfrikål, a. af föreg. ~ic(al),
dinåm’-ik(ål), a, vetensk. dynamisk, kraft-, jfr följ.
^iCS, dinam’iks, s. pl. fys. mek. dynamik
(läran om kroppar i rörelse); läran Om krafter
i aiimht. ~ism, din’åmizm, s. dynamistik.
^itard, dinåm’iturd, s. nyare anarkist som
stämplar dynamitattentat. ~ite,
din’a-mit, s. dynamit; ~ outrage,
dynamitattentat. o^O, dinåm’6, S. (eg. förkortn. af
dynamo-electric machine) dynamo-elektrisk
kraftmaskin; jämv. klocka som ger
nödsignal. ~0meter, dinåmom’ëtur, s.
kraft-mätare (instrument). ~0metric(al),
dinåmo-met’rik(al), a. tjänande till mätning af
krafter.
dynast †, di’nåst, s. en stats styresman,
herskare, furste; se vid. ~ic, dinast’ik,
a. dynastisk, hörande till en regentätt.
~y, din’asti, s. dynasti, regentätt;
suveränitet †; regering †.
dyne, din, s. fys. kraftenhet (c. g. s.).
dys, gr., dis, prefix i vetensk. ord illa, svår.
dyscrasy, dis’krasi, 5. med. kroppens OSUndhet.
dysenteric(al), disenter’ik(al). a. med.
rödsots-. dysentery, dis’ènturi,s. med. rödsot,
dysopsy, disop’si, s. med. svagsynthet.
dysorexy, dis’6rëksi, s. med. dålig aptit,
dyspepsia, gr., dispep’sia, dyspepsy, -si, s.
med. dålig matsmältning,
dyspeptic, dispep’tik, a. af föreg.; s.
dyspep-tiker, person som lider af dålig
matsmältning. ~al, -al, a. se föreg. a.
dysphagia, disfå’djiå, dysphagy, -’fådji, 5.
med. svårighet att svälja,
dysphony, dis’foni, s. med. svårighet att tala
på grund af fel i talorganerna.
dyspnoea, lat. eg. gr., dispnè’å,s.med.svårighet
att andas, andtäppa, dyspnoic, -pno’ik,
a. behäftad med dyspnæa.
dystome, dis’tom, dystomic, -tom’ik,
dys-tomous, -ås, a. min. som blott med
svårighet låter klyfva sig.
dysuric, disu’rik, a. behäftad med dySUria,
gr., -riå, dysury, -’üri, s. med. urinstämma;
sjukligt tillstånd hos urinen.
E.
E, e, s.. bokstafven e; mus. noten, tonen e.
earl; east; i adresser a London Eastern
(Postal District); Edinburgh; ea., each;
E. B., English Bible; Eben.,Ebenezer;
b: note, è: do, o: nor, 6: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelslc-svensk ordbok. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
