Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - electro- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
electro-
F Talspråk. 880 P Lågt språk.
elephant
electro-, ëlëk’trO, i sms. is. vetensk. termer
elektricitet^)-, elektrisk. <v/-biology,
s-(läran om) animal magnetism;
magnetiserar tillstånd hos en lefvande kropp,
^-chemical, - -, a. elektrokemisk. ~
-chemistry, -’–, s. elektrokemi.
~-chro-nograph, -’- -, s. elektromagnetisk
apparat (satt i förbindelse med ett ur) för mätande af
små tidsskilnader och angifvande af
tiden (i delar af en sekund) för inträffandet af
observerade fenomen. ~de, -d, s.
galvanisk pol. ^-dynamic, a.
elektrodynamisk. ^-dynamics, - -’ -, s. pl. (läran
om) elektricitet i rörelse, ^-engraving,
s. gravering med tillhjälp af elektricitet,
^-gilding, s. galvanisk förgyllning.
-gilt, a. förgyld på galvanisk väg. ^logy,
-trol’odji, s. elektricitetslära. ~lysis,
-trol’isis, s. elektrolys, kemisk
sönderdelning genom galvanisk ström. ~lyte,
-lit, s. kropp sönderdelbar genom
galvanisk ström. ~|ytic, -lit’ik, a.
elektrolytisk, jfr **lysis. ^lyzable, -lizåbl, a.
sönderdelbar på galvanisk väg.
~lyza-tion, -liza’sjun, s. kemisk sönderdelning
genom galvanisk ström. ~lyze, -liz, va.
kemiskt sönderdela medelst elektricitet
(galvanism), ^-magnet, -, s.
elektromagnet. ^-metallurgy, -’–-, s. metallers
utfällning på galvanisk väg;
galvanoplastik. ~meter, -trom’ëtur, s.
elektricitetsmätare; se vid. <^scope. ~m0t0r, -’-,
s. elektricitetsframbringare;
elektromotor. gr., -tron, s.bärnsten; en engelsk
nysilfversort; se vid. electrum.
~-nega-tive, a. negativt elektrisk,
elektro-negativ; s. elektronegativ kropp. ~
pho-rus, -trof’orus, s. (pl. -ri, -ri) elektrofor
(elektriserad hartskaka). ~plate, va.
galvani-sera, öfverdraga med metall (oftast
för-silfra) på galvanisk väg; s.
galvanise-radt nysilfver. ~plater, s. galvaniserare,
galvanisk försilfrare (ei. förgyllare).
plating, s. galvanisering (jfr opiate),
galvanisk försilfring; äfv. galvanisk
förgyllning. ~-polar, -’-, a. positivt elektriskt i
ena ändan, negativt i den andra.
~-po-Sitive, - -, s. elektropositiv, positivt
elektrisk. ~-punCturation, –-’-, s. med.
galvanopunktur. ^SCOpe, -skop, s.
elek-troskop, elektricitetsan gif vare
(flädermärgskula o. d.). ~StatiCS, -, s. pl. läran om
elektriciteten i hvila. ~-tint, s. galvanisk
etsning. ~type, -tip, s. elektrotyp,
galva-liotyp: kopia särsk. boktr, kliché,
åstadkommen genom galvanisk utfällning af
metall (koppar etc.); a. (åstadkommen på)
gal-vanoplastisk (väg); va. afbilda (kopiera)
på galvanisk väg; stereotypera på gal-
vanisk väg. ’vtypiC, -tip’ik, a.
galvano-typisk. ~typy, -tipi, s. elektrotypi, jfr
**type; galvanoplastik,
electrum, lat. eg. gr., elektrum, s. silfver-
haltigt guld (naturlig blandning af guld och P/5
el. merl silfver) ; se vid. electron.
electuary, ëlëk’tüåri, 5. farm, latverg, mos,
syrup.
eleemosynary, elemos’inari, a. almose-;
gifven som almosa; grundad på ei.
beroende på välgörenheten (hospital etc.);
lefvande på människors barmhärtighet,
på almosor (poor)’, s. almosetagare.
elegance, -ney %., èrègåns(i), s. elegans,
smakfnllhet, prydlighet, förfining, behag,
elegant, -gånt, a. elegant; utsökt fin (i
estet, mening, blott F om supper o. d.);
smakfull, prydlig; behaglig; förfinad,
elegiac, èlèdji’åk, ele’djiak, a. elegisk,
klagande dikt, vers; s. elegisk vers; elegiskt
versmått (en hexameter och en pentameter, äfv. :
~ couplet, ~ distich). ~al, -al, a. dets.
elegiast, ëiè’djiåst, elegist, èrëdjist, s.
elegiker, elegiförfattare,
elegit, (lat.: han utväljer), ëlè’djit, S. jur. Ut-
mätningsorder.
elegy, el’edji, s. elegi, klagodikt,
element, el’ement, s. element iaiiabet.,
grundämne, grundbeståndsdel; stoff (of, till);
grundvilkor (of, för); pl. (the ~s) de fyra
elementen; pl. de första grunderna af en
konst el. en vetenskap; grunddrag (of a plan):
teol. brödet och vinet i nattvarden; va. †
grunda, dana; utgöra; in (out of) one’s
(icke) i sitt rätta element, (icke) i sitt
»esse». ~al, -’ål, o. elementarisk,
ele-menternas; † se vid. **ary. ~ally, -’åli,
ad. (uppfatta) bokstafliga ^arineSS,
-’åri-nës, s. elementär beskaffenhet; en kropps
enkelhet. ~ary, -’åri, a. elementarisk;
enkel, ej sammansatt ämne; ursprunglig;
elementär, hörande till ei. sysselsättande
sig med de första grunderna,
elementar-(education; school, primärskola; treatise,
writer etc.); ~ body, ~ substance, enkelt
ämne, urämne, grundämne,
elemi, ërëmi, s. elemiharts (af Amyris
ele-mifera o. A. zeilonica). ~ne, -n, s. renadt
kristalliseradt elemiharts.
elench, èlènk’, s. log. vederläggning; falsk
slutsats; sofism. ~US, lat. eg. gr., -US, S. dets.
elephant, ërëfånt, s. zool. elefant (Elephas);
elfenben †; a. i sms. särsk. hand. i namn på
varor grof, stor, klumpig, ss. ~ canvas, ett
slags grof stramalj; ~ paper, olifant,
tjockt (rit)papper i stort format (28 X 23
tum); double stor olifant (26^X39^
tum); to see the ~ F, bese ett ställes
förnämsta märkvärdighet(er); to have seen
k: fate, k: far, k: fall, a: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
