Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - estate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
estate
~ for life, besittning af jordegendom på
lifstid; ~ in tail, se entail; man’s
manlig ålder, myndiga år; personal
lösegendom; real fast egendom,
jordegendom; the Fourth (E) den »tredje»
statsmakten (tidningspressen),
esteem, ëstè’m, va. akta, skatta, is. högt
värdera, högakta {for, för, på grund af);
anse som (för); s. uppskattning,
värdering †; omdöme, »tanke»; »hög tanke»,
(hög)aktning; to have {entertain) a high
~ for, to hold in hysa stor aktning
för; to be in great (ei. high) ~ luith, stå i
stort anseende hos; of good ansedd,
aktad, ^able >|<, -abl, se estimable. ~ed,
-d, pp.; a. aktad, ansedd (: som eger
anseende äfv. t. ex. om en bok). ~ei*, -ur, S. en
som högt värderar {of).
ester, es’tur. s. kem. sammansatt eter.
esthetic, esthetik, a. estetisk. ~ian, -tisj’-
ån, s. estetiker. ~S, -s, s. pl. estetik,
estimable, ës’timåbl, a. uppskattbar;
dyrbar, värdefull )|C; aktningsvärd; s. † ngt
afsevärdt ei. aktningsvärdt. ~neSS, -nës,
s. aktningsvärdhet. eStimably, -i, ad.
aktningsvärdt.
estimate, ës’timåt, va. uppskatta (: beräkna
storleken, värdet af), värdera, anslå {at, till;
by, efter); anse, akta; s. uppskattning,
värdering, ungefärlig beräkning af storleken
ei. värdet af ngt; öfverslag, kostnadsförslag;
poiit. beräknadt anslag, föreslagen »stat»;
pl. {the »hufvudtitlarna»;
approximate /v, rough ungefärlig beräkning,
»löst öfverslag»; fair noggrann
beräkning; cheap ~ of, ingen synnerligen
hög tanke om, jfr to hold cheap; at a low
efter låg beräkning, estimation,
-må’-sjun, s. uppskattning, (ungefärlig)
beräkning äfv. biid., skattande, omdöme,
»tanke», mening {of, om äfv. om andliga
ting); högaktning; ~ by the sight,
(uppskattning efter) ögonmått; to hold {stand)
in high hålla (stå) i högt anseende;
to be high in ~ with, stå i högt anseende
hos; in one’s oicn i sitt eget omdöme,
estimative, -iv, a. bedömande,
omdömes-(facuity)-, %sc imaginative, estimator,-ür,
beräknare; värderare, värderingsman.
estival, es’tival, äfv. esti’val, a. sommar-,
estivate, -våt, vn. tillbringa sommaren,
estivation, -va’sjun, s. tillbringande af
sommaren; bot. kronblads knoppläge; zool.
djurs liggande i sommardvala i heta zonen,
estoilee, gam. fr., ëstwolå’, a. her. i form af
en (fyruddig) stjärna; cross her.
stjärn-kors.
estop, es top’, va. jur. hindra, hämma afv. biid.
~pel, -èi, .<?. jur. hinder för ett måls full- |
eternization
följande på grund af kärandens
föregående yttrande ei. handlande; to place
under hindra fullföljandet af ett käromåi.
estovers, esto’vurz, s. pl. jur. nödigt
underhåll; common of rättighet till bränsle
o. d. till husbehof af en egendom.
estrade, fr. estra’d, s. estrad, upphöjning,
estrange, ëstrå’ndj, va. göra. främmande;
aflägsna, biid. bortvända, bortdraga,
af-vända, afhålla {from, från); ~ one’s self
from, aflägsna sig (: sitt sinne) från,
»komma sig från», blifva främmande för, draga
sig undan från (vänskap, umgänge med) ngn:
to grow r^d. ~dlieSS, -èdnës, s. tillstånd
att hafva blifvit främmande för ngn ei.
ngt, aflägsnande. ~ment, -mënt, s.
aflägsnande, afvändande; tillbakahållande,
undvikande; »kyligt förhållande» mellan
personer. ~r, -ür, .<?. en som aflägsnar, jfr
ofvan.
estrapade, fr., ëstråpà’d, s. ridk. stegring
och på samma gång slående bakut för att
af-kasta ryttaren.
estray, ëstrå’, vn. † se stray; s. jur. se stray.
estreat, estre’t, s. jur. duplikat,
protokolls-utdrag †; protokollsutdrag upptagande
böter som skola uttagas på grund af
förverkad garanti {recognizance); va. uttaga
en ~ och inlemna den till högre rätt;
indrifva böter,
estrepe, ëstrè’p, va. jur. förstöra, groft
vanvårda innehafvande egendom. ~ment, -ment,
s. innehafvas vanvård, husröta.
estrich †, ës’tritj, estridge †, -ridj, s. struts;
hand. strutsfjäder (-drar).
estuarine, ës’tüårin, a. af föij. s. estuary,
-åri, s. (större) flodmynning, en flods o. d.
utloppsvik tillika hafsfjord (hvari tidvattnet
intränger och orsakar bränning); ailgbad.
estuate f, ës’tuåt, vn. koka, sjuda, (upp-)
svalla, brusa (upp) äfv. bild. estuation †,
-å’sjun, s. sjudning, uppbrusande,
et-cetera, (-cæt-) iat. fras, ëtsëfurå, och så
vidare, med mera. ^S, -råz, s.pl. F »(å)
tocke’ där» ; don, grejor,
etch, ëtj, va. etsa. ~er, -ur, s. etsare. ~ilig,
-mg, prt.; a. i sms. etsnings-, ets- {ground,
grund etc.), radér-{needle)-, s. etsning (konst
ei. produkt), radering.
etern †, ete’rn, a. se följ. ~al, -ål, a. evig
(eg. utom ali tid); oföränderlig; Am. F evig,
som räcker »en evighet»; s. {the Eden
Evige, Gud; ~ floioer, eternell; life
evigt lif. ~alist, -ålist, s. en som antager
materiens evighet, ^alize, -åliz, va.göra,
evig. ~e †, se etern. ~ity, -iti, s.
evighet; to send into förpassa ngn till
evigheten; to ali för ali evighet, till
evig tid. ^ization, -iza’sjun, 5. förevigan-
F Talspråk. 406 P Lågt språk.
Å: fate, ä: far, å: fal], å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: her, fine 1: fin, | fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
