Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fertilize ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fertilizé
^ Mindre brukligt. 449 † Föråldradt.
fette?
aiim.: produktiv; befrukta; tillföra jorden
växtnäring, göda åker. fertilizer, -lziir, s.
fruktbargörare; fruktbargörande medel,
is. (artificielt) gödningsämne, fertilizing,
-izing, prt.; a. fruktbargörande;
riktande jorden, tillförande jorden växtnäring,
gödande.
ferula, lat., fer’ula, s. bot. jättefenkål (en
um-bellat, Ferula Communis); färla †; de
östromerska kejsarnes Spira. ^CeOUS, -la’sjus,
a. rörlik (plant).
ferule, fër’ül, 5. färla (liten käpp [lineall att gifva
handplagg med); stundom i st. för ferrule ; V a.
låta smaka färlan, gifva handplagg ei.
smäll.
fervence †, -ney, fë’rvëns(i), s. biid. värme,
glöd, nit, ifver; innerlighet, andakt.
fervent, fe’rvënt, a. varm, het; ofta biid., jfr
föreg, »brinnande» (desire, etc.; in spirit, »i
andan» bibi.), glödande; ifrig (to, på, att).
~ness, -nës, s. se fervency.
fervescent, fårvës’ënt, a. blifvande varm
(het).
fervid, fl’rvid, a, het, sjudande,brännande;
oftast biid. varm, »brinnande», ifrig, nitisk.
~ness, -nës, s. hetta; värme oftast biid., jfr
fervency.
fervour, fe’rvur, s. hetta; oftast bild. värme,
»glöd», varmt nit, brinnande ifver is. i
religion; brinnande andakt.
Fescennine, fës’ënin, a. rom. antik,
fescen-ninsk; själfsvåldig, »fritt» gycklande,
»grof» eg. om vers; s. rom. ant. fescenninsk
vers.
feSCUe, fës’ku, s. pekpinne; poet. plectrum†;
se vid. grass; va. † peka för åt skolbarn.
~-graSS, s. bot. svingel (Festuca).
fesse, fes, S. her. tvärbjälke vågrätt öfver midten
af vapenskölden, upptagande mellersta tredjedelen af
dess höjd; parted per se fd. ~-polnt, S.
her. midtpunkten af en vapensköld. ~d,
-t, a. her. omsköid delad (vågrätt) två
gånger, försedd med tvärbjälke.
festal, fes’tal, a. festlig, glad dag, tillställning,
etc., jfr festival.
fester, fës’tur, vn. bulna, vara sig, blifva
elakartad om sår, biid.: blifva alt värre,
taga öfverhanden, gripa omkring sig;
va. förorsaka bulnad hos; nära, fostra
ondska o. d.; s. varsår; biid. rötsår, plåga,
fördärf. ~ing, -ing, prt.; a. gripande
omkring sig »som en kräfta»; s. se följ.
~ment, -mënt, s. (ett rötsårs) gripande
omkring sig; rötsår, jfr fester, s.
festival, fës’tivål, a. festlig, full af
festglädje, festglad måltid o. d.; s. fest,
högtidlighet; årsfest; helg. festive, -tiv, a.
se föreg. a. festivity, -tiv’iti, s. högtidlighet,
fest; minnesfest; festglädje, feststäm-
ning; lifvad sinnesstämning, munterhet,
festivous -vus, a. se festival.
festOOn, fësto’n, s. feston, hängande
blomsterslinga,-kedja; va. pryda med ei. forma
i festoner. ~y, -i, a. festonlik; feston-,
fet †, fët, (1.) s. stycke, lapp; (2.) va. se fetch.
fetal, fe’tal, a. foster-,
fetch, fëtj, va. hämta, gå efter (: go and
run and skaffa; bringa; taga (fram
etc., jfr ned. ~ med prep.); si. taga, göra
verkan på, »knipa» publiken; i vissa
sammanställningar (jfr ned. ex.) göra, verkställa; uppnå,
komma till; inbringa, betinga ett pris;
återbringa till sans (äfv. ~ to)-, sjö. ligga
upp till ngn viss punkt; vn. förflytta sig,
komma, sjö. ligga upp, jfr ofvan; s. (1.) fint,
konstgrepp, knep; (2.) ngns spöke, varsel;
~ and carry, apportera; »stå på tå» för
ngn, vara ngns »passopp»; ~ the anchor,
lätta ankaret; ~ blood, få fram blod, få
blodet att rinna; ~ a blow (stroke), gifva
ngn ett slag; ~ a bound (leap), taga ett
skutt; ~ one’s breath, återfå andan, draga
ett djupt andetag; ~ a compass (round,
turn), göra en omväg; ~ a groan (sigh),
draga en suck; ~ a pump, slå an en
pump (slå vatten i pumpen, så att den »tar»); f
way, sjö. hafva spelrum, spela (vara lös);
~ away, taga (bort) med sig, afhämta,
bortföra; ~ down, hämta etc. ned, taga
ned; jagt. »plocka ned»; bild. förödmjuka;
~ off, bortskaffa, jfr ~ away, f out,
hämta, taga, draga, locka, »plocka» fram;
bringa i dagen; ~ over, äfv. bedraga, föra
bakom ljuset, öfverlista; ~ to, va. jfr ofvan;
Vn. kvickna vid efter en svimning; ~ Up,
upphämta, taga upp, fram; upphinna,
komma fatt (äfv. ~ up with); taga igen
förlorad tid; tvärstanna. candle, s.
»dödsljus» (lyktgubbe). ~er, -ur, s. hämtare,
an-skaffare etc.
fëte, fr., fat, s. fest; va. »fetera», fira; hedra
med en fest.
fetich, fe’tisj, s. fetisch. ~ism, -lzm, feti-
Cism, -tisizm, s. fetischdyrkan.
feticide, fe’tisid, s. med. fosters dödande;
jur. fosterfördrifning,
fetid, fëtfid, fe’tid, a. stinkande. ~neSS,
-nës, 5. egenskap att vara stinkande;
stank.
fetiferous, fëtifurus, a. frambringande
ungar, fruktsam,
fetish, se fetich.
fetlock, fët’lok, S. hofskägg på hästar; kota
hvarpå hofskägget sitter; fotblack. ~ed, -t, a,
försedd med hofskägg; bunden vid foten,
fetor, iat., fe’tur, s. stank,
fetter, fëtfur, s. fotboja, fotlänk; tjuder
uf v. i pl.; ofta pl. bojor afv. biid.; va. be-
o: note, b: do, è: nor, ti not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: bas.
Engclsk-svensk ordbok. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
