Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - find ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
foresighted
T Talspråk. 456 P Lågt språk.
forget
uppsöka, hitta rätt på; taga reda på;
uttänka, hitta på; utfinna, utforska,
komma under fund med; upptäcka,
uppdaga, afslöja biid.; genomskåda; lösa en
gåta; he is a sure —, si. han är säker(t) att
träffa (hemma), —-fault †, s. se fault
-finder. —-faulting †, a. se fault-finding.
— er, -ur, s. finnare; upphittare;
upptäckare; (tnll)besökare, visitator; astron,
stjärnsökare (kikare); si. tjuf. —ing,-ing,
prt.; s. finnande; upphittande;
uppdagande (äfv. — out); fynd; upptäckt;
förseende, ngns hållande (in, with, med ngt);
is. pl. förnödenheter, tillbehör som en
handtverksarbetare själf håller sig med;
jur. utslag is. en jurys; — that, satsförk. då
man finner detta, i betraktande af dessa
Omständigheter; — OUt, jfr ofvan; särsk. en
gåtas lösning. — ing-StOre, s. Am. bod där
skomakareverktyg och tillbehör säljas.
findy, fin’di, a. full(vigtig), tung, solid,
»fet», välförsedd; a cold May and a
windy makes the barn fat and —, ordspr.
»april våt och maj kall fyller bondens
lador ali».
finè, fin, 1. s. ände, slut † (brukas blott i in —,
se nedan); förlikningssumma; jur. plikt,
böter; feod. lag. slutlig öfverenskommelse
mellan länstagare och länsgifvare; Eng.
jur. † afgift för en rättighet; va.
pliktfälla, ådöma böter (— 10 fs ei. in 10 fs);
— of alienation, jur. afgift till jordegare
för rättighet att öfverlåta arrende; —
of land, jur. afgift till jordegare vid
tillträde till jord ei. vid förnyelse af
arrende; a dear (heavy) —, dryga böter;
to impose (lay, levy) a — on, se ofvan va.;
in —, slutligen, med ett ord sagdt;
under a of, v id vite af.
fine, fin, 2. a. fin i aiia bet.; tunn, smal, skarp
egg, späd, liten; nätt; ren, klar; renad,
luttrad (färskad, jfr ned.); vacker om dag,
väder, hus, kläder etc., is. (vacker Och dugtig),
prydlig, ståtlig karl; präktig, utmärkt;
förfinad; fint bildad smak, person; fin, skarp
bild. cm omdöme etc.; slug, listig, förslagen,
fiffig; iron, petig, utpyntad, »snygg»; va.
rena; klara en vätska; luttra, (raf)finera
metaller; färska järn; gara koppar; pryda†; the —
arts, de sköna konsterna; — clothes, fina
(vackra, granna) kläder; these are —
doings, det är »snygga» historier, jfr
uuder doing sista ex.; a — fellow, en
ståtlig karl; en »galant» karl; iron, »just en
hygglig en», en »ljus pojke»; one (ei. some)
— morning, »en vacker dag», »någondera
dagen»; a — woman, ett ståtligt
fruntimmer. —-arch, S. tekn. frittugn i
glasbruk. —-art-Casting, s. gjutning af konst-
saker (statyetter etc.), konstgjutning. —
-bore, va. slätborra (invändigt smärgla
etc.) kanoner. —-bOrer, S. (jfr föreg.)
rörsmärg-lare, -polerare. — draw, s. stoppa (etthåipå)
ett klädesplagg, fint hopsy så att stygnen ej
synas; draga fint metalltråd; biid. hårdraga,
jfr nedan. —drawer, 5. jfr föreg, stoppare;
hårdragare. —drawing, s. hopsömning;
smygsöm. — drawn, pp. stoppad; a. biid.
hårdragen (conclusions, speculations o. d.).
—fingered, a. händig, konstfärdig. —
-gold, s. finguld. —-grained, a. finkornig;
af fin textur, af fint gry; med fin lo (lugg)
om kläden. —-iron, s. bärg. färskjärn. —
-liquor, tekn. se cleare. —-metal, S. se —
-iron; koncentrationssten (koppartiiiv.) —
-Silver, s. finsilfver, brännsilfver.
—-Spinning, s. linspinning. —-Spoken, a. som
lägger sina ord väl. —-Spun, a.
finspun-nen; tunn, fin om ngt trådiikt; biid. fint
uttänkt, fiffig. -Still, va. destillera sprit ur
ngt sockevhaltigt. —-Stuff, S. mur. finputs (ett
andra lager af kalkrappning, inomhus). — d, -d,
pp.; a. om metaller renad; färskadt järn. —|y,
-li, ad. fint; elegant; skickligt, väl;
fiffigt, listigt; vackert, snyggt ofta iron.
—-neSS, -nës, S. finhet i aiimht (äfv.: gulds,
silfvers finhetsgrad: lödighet); renhet,
klarhet (of a liquor); prydlighet;
nätthet; förfining; finkänslighet;
förslagenhet, fiffighet. —r, -ur, komp. af fine; s.
»finare», renare, jfr fine, va. —ry, -uri, s.
skönhet †; prydlig utstyrsel, prydnader,
is. grannlåter, granna kläder,
utpynt-ning, »stass», »bjäfs»; bärg. verkstad ei.
apparat (ugn) för metallers renande, is.
färskhärd för jäm ei. ståi. — ry-cinders, s.
pl., —ry-slag, s. bärg. färskslagg. —ry
-furnace, —ry-hearth, s. bärg.
(jäm)färsk-härd. —SSe, fr., finës’, s. fiffighet,
slughet, list; kortsp. »mask»; vn. bruka list;
kortsp. »maska»; va. »maska med». — St,
-ëst, superi, af fine.
finew, fin’u, 5. möglighet.
finger, fing’gur, 5. finger äfv. biid.;
fingersbredd; mus. fingerfärdighet; sätt att spela,
anslag; F stundom visare på ur; va. fingra
(på); taga på, lätt vidröra, handtera;
spela på instrument; med fingrarna uträtta,
göra fint handarbete; »leka med», gripa
efter äfv. biid.; »hugga», roffa åt sig,
stjäla, snatta; si. »klå», prygla; vn. spela,
sätta fingrarna efter en viss metod ; a bad —,
ondt i fingret, fingervärk; — and thumb
F, oskiljaktiga (stallbröder), såta vänner,
»vagnshästar»; to get on the — and thumb,
P tjufspr. traska landsvägen; my — s itch
to ..., det kliar i mig (fingrarna) att få ...;
to have a — in the pie (ei. in it) F, hafva
Å: fatc, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: ber, 1: fine, !: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
