Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flagitious ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flurried
F Talspråk. 464 P Lågt språk.
fluxatio»
flagitious, fladjisj’us, a. skändlig, nedrig;
skamlös(t) lastbar; i grund fördärfvad
(äfv. times o. d.). ~neSS, -nës. s.
skändlighet; lastbarhet, sedefördärf.
flagon, flag’un, s. flaska, karaff; krus.
flagrancet, -ney, flà’gråns(i), 5. brand, hetta,
inflammation †; brotts uppenbarhet,
ve-terlighet; illgärnings oförsynthet;
skändlighet, nedrighet, upprörande
beskaffenhet; jur. bar gärning, flagrant, -rånt, a.
brännande )J<; het, blossande,
inflammerad )j<; biid. i full gång, verksamhet el.
utöfning; uppenbar, veterlig om brott o. d.;
»skriande» bild. om illgärning, skändlig.
skamlös; (to catch) in ~ delict, på bar
gärning (un flagranti»), flagrate †, -gråt,
va. bränna, flagration †, flagra’sjun, s. se
conflagration.
flail, flàl, s. slaga; förr ett vapen
(spikklubba) liknande en slaga.
flake, fläk, s. (1.) flaga (of fire etc.), flinga
(of snow), flisa, litet tunt stycke, skålla,
skifva, fjäll; arkeolog, flintsp ån från stenåldern,
äfv. flint-flake; lag, lager, skikt; ett slags
strimmig nejlika; (2.) Am. torkställning,
jfr fish-flake; sjö. ställning uthängd
utom-bords för kaifatrarc etc.; vn. flagna, affjälla;
va. forma till flagor; of copper, bärg.
kopparhammarslagg; white se **-white,
första bet. white, 5. tekn. kem. skifferhvitt
(finaste blyhvitt); vismuthvitt. flakineSS,
-inës, s. flagighet. flaky, -i, a. flagig,
skifrig, bladig, fjällig.
flam, flam, 5. F lögn(aktigt snack),
»dalmas»; va. ljuga ngn full (ofta med off).
flambeau, f.-., flåm’b6, 5. (pl. üka ei. -z)
fackla, stort vaxljus i processioner o. d.
flame, flam, s. flamma, låga (äfv. bild. t. ex.
kärlekslåga), eld, biid. glöd, värme, hetta
(of imagination, of passion, of zeal etc.);
F »flamma», käresta; vn. flamma, låga äfv.
biid.; va. † sätta i låga; to be in a ei.
in stå i lågor, brinna; to set in a
sätta i lågor äfv. biid.; to fan into a blåsa
upp i ljusan låga; to commit (ei. consign)
to the öfverlemna åt lågorna; ofta:
kasta på elden; to burn with a brinna
med låga; ~ out, uppflamma, låga upp
äfv. bild. : utbrista (into, i, t. ex. öppet uppror);
~ up, flamma upp äfv. bud. ~-bearer, s.
fackelbärare; zool. en kolibriart
(Selas-phorus). ~-C0l0Ur, s. eldfärg, bjärt
rödgul färg. ^-coloured, a. eldfärgad,
rödgul, brandgul. ~-fumace, s. bärg.
flamugn. ~less, -lës, a. utan låga. *vjet, -let.
s. liten låga. flaming, -mg, prt.; a.
flammande, lågande äfv. biid.; uppeldande;
brandröd, brandgul; s. flammande, låga;
yellow, brandgul.
flamingo, flaming’gi, s. zool. flamingo,
flammable †, flam’abl, se inflammable,
flam-miferous, -nnf’urus, a.
eldframbringan-de. flammivomous, -miv’omus, a.
eldsprutande.
flamy, fla’mi, a. af lågor, af eld, eld-;
flammande, lågande; eldfärgad; flammig.
flaneh, flansj, s. her. sköldemärke bildadt af
en cirkelbågformig skura från hvardera
sidan: se vid. flange %.
flaneonade, flangkona’d, s. fäkt. flankonad
(sidohugg, -stöt), kvart med utfall.
Flanders-brick, flan’durzbrik, s. trippelsten
till skurning af knifvar.
flange, flandj. s. mek. flens (utstående list, kant);
va. förse med flens; vn. skjuta ut som
en flens; lower ** of a rail, skenfot. ~
-joint, s. flensförbindning (t. ex. af två rör).
<Wail, s. spårvägsskena med flens. ~ed,
-d, a. försedd med flens.
flank, flångk, s. flank i alla bet.: slaksida (veka
lifvet på t. ex. en häst); mil. fort. byg. flygel,
sida; mek. (of a tooth of a wheel)
kugg-yta (angreppsyta); pl. veter. försträckning,
vrickning i ryggen på en häst; va.
flankera: begränsa, omgifva, (äfv. mil.) betäcka
å sidan; mii. bestryka ei. anfalla från
sidan; vn. flankera; gränsa (on, till); to
turn the enemy’s genom en kringgående
rörelse falla fienden i flanken; to attack
in anfalla i flanken (från sidan), göra
ett flankanfall (på). ~ard, -urd, s. jagt.
knöl (af refben) som kännes i sidan af
ett rådjur. ~er, -ur, s. mii. flankör; fort.
(sido)verk som skyddar flanken; va.
flankera: fort. betäcka flanken; mii. äfv.
anfalla i flanken. ~ing, -ing, prt.; a.
flankerande, flank- (eld, tvärvall, verk etc.).
flannel, flån’ël, s. flanell (ylle); a. i sms.
flanells)-; va. (af)gnida, aftorka med
flanell. ~led, -d, a. insvept ei. klädd i flanell,
flanning, flan’mg, s. byg. se rabbet-wall.
flap, flap, s. (jfr flabby) i aiimht ngt bredt, tunt,
löst nedhängande ting: flik, rock-skört;
fick-lock; ör-snibb, -lapp; sadel-sladd;
sko-plös; hatt-skygge; klaff; lucka att
nedfälla, läm ; flug-smälla; staf i en smörkärna;
slag (med ett platt föremål, med flata
handen), dask, smäck, smäll, »munfisk?,
örfil; vingslag; pl. vcter. munskålla (utslag
å läpparna på en häst); VU. (löst) hänga ned,
(hänga och) slänga, dingla om ngt platt;
sloka (t. ex. om hatt[skygge]); (hänga Och) slå
(t. ex. om segel; särsk. med afs. på ljudet, t. ex. om
en dörr som »står och slår»), Smälla; slå om
fisk; flaxa; va. låta sloka (the hat); röra
hit och dit ngt platt: slå med, flaxa
med vingarna; klappa, slå (jfr ofvan, t. ex.
a person in the face), daska, smiska,
k: fate, A: far, å: fall, a: fat, k: fast, è: mete, è: met, |: her, i; fine, 1; fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
