Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - friar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
healable >j< Mindre brukligt. 495 † Föråldradt.
heart
svärtan ej tagit; black ^,seb. sms.; gray**,
franciskanermunk; white
karmeliter-munk. ~like, a. munklik; utan
världserfarenhet. ^’s-balsam, s. med. en
sårbalsam af benzoë, styrax etc. ~’s-C0wl,
s. munkkåpa; bot. munkkåpa (Arum
ari-sarum). ~’s-lantern, s. lyktgubbe,
irrbloss. ~ly, -li, a. se nvlike. ~y, -i. s.
munkkloster; munkaktighet, munklif;
a. munklik, munk-; boktr, blek i trycket,
friation, fria’sjun, s. söndersmulning.
fribble, frib’1, a. flärdfull, fladderaktig,
narraktig, fjantig, vispig; fnaskig,
obetydlig; s. flärdfull narr, fjäsker, fjanter,
visper; vn. sysselsätta sig med
struntsaker, fjanta, fjäska; stulta, gå
vacklande †. -ur, s. se föreg. s. fribbling,
-ing, prt.; a. fjantig.
fricandeau, fr., ei. -do, frikåndo’, s. kokk.
kalffrikassé.
fricassee, fr., frikasè’, s. kokk. frikassé; va.
frikassera.
fricative, frik’ativ, s. språkvet. hväsljlld (f, V,
s, z, j etc.); a. frikativ, hväsande konsonant,
frickle, frik’l, s. korg hållande en bushel.
friction, frik’sjun, s. gnidning, skaf ning;
rifning äfv. biid.; mek. friktion; med.
frotte-ring, (in)gnidning; a. i sms.
friktions-(oftast: verkande genom friktion, t. ex. f^j
clutch, ~ cones), ^-balls, ~-rollers, s.
pl. friktionskulor, -trissor mellan två
glidytor för att minska friktion.
~-pOW-der, s. slagkrut, tändsats som
exploderar genom friktion (af klorsyradt kali etc.). ~
-priming, s. art. friktionständning,
»själf-tändning». ~-tllbe, s. art.
friktionständ-rör. ~-wheelS, s. pl. friktionshjul hvilka,
lösa på sina axlar, uppbära en axeltapp, hvarigenom
friktionen minskas. ~al, -al, a. friktions- ;
~ gearing, mek. (transmission medelst)
friktionsrullar. ~leSS, -lës, a. utan
friktion.
Friday, fri’da, 5. fredag; ordspråksvis
olycksdag (as sad as a child, ordspr.).
fried, frid, imp. o. pp. af fry, 2.
friend, frënd, s. vän; väninna (lady
vän, gynnare (to, af); is. jur. frände,
anhörig ss. naturlig beskyddare, en som
»vårdar sig om en», jfr ned. next en
bekant, kamrat, följeslagare, ofta i pl.:
omgifning, »sällskap», umgänge; hand.
affärs-vän. korrespondent (: business
commercial medlem af kväkarsamfundet
(society of F^us) i deras egen mun; Va, †
gynna, understödja; ~ in need, vän i
nöden; next närmaste frände (ss.
målsman ei. dödsboutredare etc.); his great
hans (mest) förtrogne vän; to be with,
■vara. vän med, stå, på. -vänskaplig fot med ;
to (hold) keep hålla vänskap, hålla
fred; to make a förvärfva sig en vän;
to make a ~ of.., vinna ngns vänskap; to
make förvärfva (sig) vänner; blifva
vänner igen, förlikas; to make loith,
blifva (göra ngn till) god vän med,
förli-ka(s) med; you may write to your »nu
kan du hälsa hem» (det är snart slut med
dig). ~like, a. vänlig, välvillig. ’vJeSS,
-lës, a. utan vänner; utan anhöriga; utan
huld eller skyld, ensam, öfvergifven (i
världen). ^leSSneSS, -lësnës, s.
vänlös-het, ensamhet, öfvergifvenhet. "JineSS,
-linës, s. vänskaplighet, vänlighet;
hjälpsamhet; vänskapsprof. ~ly, -li, a.
vänskaplig (äfv. polit. : icke fiendtlig, t. ex. ~
powers)’, vänlig (lüith, i uppförande, sätt, tal
mot);. välvillig, hjälpsam, göd (to, mot);
gynnande (äfv. breeze), bevågen; välment
(advice)-, vänskaps-; konst.harmonierande
om färg som väl stämmer öfverens med en annan;
ad. }j< vänskapligt, vänligt; ~ faces,
bekanta ansigten; (F)^> Islands, geogr.
Vänskapsöarna; ~ society, förening till
inbördes bistånd (sjukhjälpsförening,
begraf-ningskassa o. d.); on ~ terms, på
vänskaplig fot. ~ship, -sjip, s. vänskap; ynnest
(-bevis); bistånd, hjälp; egenskap att
passa tillsamman om färger †; to conceive
a ~ for (towards), fatta vänskap för; to
form (F strike up) a ~ with, to make ~
with, ingå vänskap med; knyta
vänskapsband med.
frier, fri’år, s. stekare etc., jfr fry, 2.
frieze, frèz, s. fris (kläde med lång, krusig lugg);
byg. fris; a. i sms. fris-; va. tekn. frisera
kläde. ~d, -d, a. om kläde friserad, nopprig.
~r, -ur, s. tekn. friserare. friezing, -ing,
prt.; s. klädes frisering.
frigate, frig’at, s. fregatt; fregattskepp.
~-bird, 5. zool. fregattfågel (tropisk hafsfågel,
Tachypetes aquila), ^-bllilt, a.
fregattbygd. frigatoon, -gato’n, s. förr brukligt
venetianskt fartyg i tackling liknande en
fregatt men utan fockmast.
frigefactive †, frigefak’tiv, a, se frigorific.
frigeratory frig’uraturi, 5. se
refrigerator.
friggle >|<, frig’1, vn. se wriggle.
fright, frit, s. skräck, skrämsel; ngt
skrämmande, skräckbild, skråpuk; F ngt
»an-skrämmeligt», ngn (ei. ngt) så ful »att man
kan bli rädd», skråpuksansigte; va.
skrämma; to get a bli skrämd; to give a
to put in a skrämma; to make a ~ of
one’s self, styra ut sig som en
fågelskrämma; to take ~ at, bli skrämd af
(vid); om häst skygga för; to get off for
the. komma ifrån (saken) med blotta
<S>: note, è: do, o: nor, è: not, à: tube, å: tub, u: bull, tb: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
