Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - glossology ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gtfeàsé-öüp
}f< Mindre brukligt. 629 † Föråldradt.
green-briet
klaring, (vetenskapliga) termers
förklaring; allmän jämförande språkvetenskap
(komparativ filologi).
gl0SSy7 glos’i, a. glansk, glänsande, blank
0. skinande; blankpolerad; skenfager.
glottal, giofåi, a. ar glottis, glottis, gr., -tis,
s. anat. luftrörsspricka, röstspringa,
glottological, gioto-..., etc. se QlOSSOl...
glout †, glaut, vn. se pout; se gloat.
glove, gluv, s. handske; va. handskbekläda;
to take up the ~ 0. to throw (down) the se
motsv. under gauntlet; to be handin ~ with,
stå på förtrolig fot med, »vara god vän
och bror med»; to handle without jfr
n^less. ~-band, s. handskhållare,
handsk-spänne. ^-Clasp, s. se föreg.; äfv.
handsk-knäppare. ~-StretCher, s. handskpinne
att uppspänna handskar. -d, a. handskbe-
klädd. ~leSS, -lès, a. utan handskar;
biid. som »tar i» ei. som sker »med
hårdhandskarna»; hårdhänd, gående tillväga
utan krus, omild, barsk. ~r, -ur, s.
handskmakare; handskhandlare.
glow, gl6, vn. glöda (with, af; äfv. bild.: with
indignation, with zeal, etc.); »brinna»,
vara het, känna hetta; s. glöd, hetta äfv.
bild. ~bard †, -bård, ~-W0rm, s. zool.
lysmask (honan af Lampyris noctiluca).
glower, glau’ur, vn. Eng. lok. Skoti. blänga,
bliga; s. blängning.
glowing, glo’ing, pvt.; a. glödande (ofta biid.
colours, terms etc.), het, varm; häftig;
lysande, bjärt; s. glöd(ande). ~ly, -li,
ad. med hetta, med glödande ifver
(nit etc.).
gloze, gloz, vn. lisma, vara »söt i mun»;
krypa, smickra; se vid. gloss, 2. vn.; va.
se gloss, 1. va. o. 2. va.; s. lismande, lågt
smicker; vacker anstrykning †, jfr gloss,
1. ~r †, -ur, s. lismare, smickrare,
gloz-ing, -ing, prt.; s. lismande, kryperi.
gluCiC, glo’sik, a. kem. drufsockeraktig (i
uttrycket:) ~ acid, glucinsyra.
glucina, glosi’na, glucine, gio’sin, s. kem. min.
berylljord.
glucinium, glosin’ium, glucinum, -si’num, s.
kem. se beryllium.
glucose, glo’kos, 5. kem. drufsocker,
glue, glo, s. (djur)lim; va. (hop)limma,
klistra; wid. fästa fast (to, vid);
»fast-nagla» (to the spot, vid stället). <v>- boiler,
s. limkokare. ~-Can, ^-pot, s. limpanna.
~r, -ur, s. limmare. ~y, -i, a. limaktig;
limmig, klibbig, seg om vätska. ~yneSS,
gluiness, -inès, s. limaktighet;
limmig-het, klibbighet. gluish, -isj, se ~y.
glum, glum, a. F dyster, tråkig, otreflig;
vresig, surmulen, trumpen, »tjurig»; s. †
vresighet; vn. † vara vresig.
glumaceous, glèmå’sjus, a. bot. skärmfjäll-
artad, agn-; jfr följ. s.
glumal, glo’mål, a. bot. försedd med glume.
glume, glo m, S. s. bot. skärmfjäll hos gräsen.
glumella, -mëi’å, glumelle, fr., -mëi, s.
bot. blomfjäll hos gräsen.
glummyt, glåm’ 1, se gloomy. glumneSS, -nes,
s. F dysterhet; surmulenhet.
glump, glümp, vn. F »tjura», vara surmulen,
visa dåligt lynne. -1, a. F »sur»,
»tjurig».
glut, glut, va. sluka; (öfver)mätta;
öfver-fylla (the market)-, gifva leda, afsmak;
s. det som slukas; mätthet, lystmäte;
öfvermättnad; öfverfyllnad, öf verfull-
het äfv. hand.; tekn. prov. stOl’ tl’äkil till
klyfning; ~ one’s appetite, (rikligen) stilla sin
matlust, få sitt lystmäte; a ~ of work,
öfverfullt med arbete,
gluteal, glo’tëål, a. anat. sätes-,
gluten, glo’ten, s. växtiim. glutinate, -tinåt,
va. (hop)limma. glutination, -tinå’sjun, s.
hoplimning, glutinative, -tinàtiv, a.
hoplimmande, bindande, glutinous, -tinus,
a. is. naturv. glutinös, limaktig, seg;
limmig, klibbig, glutinousness, -tinusnës,
s. limaktighet; klibbighet.
glutman, glutfmån, 5. tull si. extra biträde
vid bråd arbetstid.
glutton, gl&t’n, s. storätare,fråssare;
omåttlig människa äfv. i andra afseenden; zool. järf,
filfras (Gulo borealis); a. poet. glupsk;
vn. † se r^ize. ~ish )|<, -isj, a. glupsk, jfr
nvous. ~ize )(<, -iz, vn. äta glupskt, fråssa.
~OUS, -us, a. glupsk, fråssande, begifven
på fråsseri; fråsseri-. -1, s.
glupskhet, fråsseri.
glycerin(e), glis’urin, s. kem. glycerin,
oljesocker.
glycol, gli’kol, s. kem. limsocker,
glyph, glif, s. byg. (vertikal) reffla i trigiyfer.
~iÖ, -ik, s. hieroglyf; a. glyfisk;
skulptur-. ^ograph, -ogråf, s. glyfografisk
plåt. ^ographic, -ogråfik, a.
glyfografisk, jfr föij. ^ography, -og’råfi, s.
galvanisk stereotypering,
glyptic, glip’tik, a. inskuren, (min. liksom)
graverad; glyptisk, stengraverings-; s.
ofta i pl. gravering i ädla stenar.
glyptO-graph, -togråf, s. gravering på en gemma
ei. ädelsten, glyptographic, -togråfik,
a. glyptografisk. glyptography, -tog’råfi,
s. kännedom om ei. afhandling om
konsten att gravera i ädla stenar;
beskrifning öfver antika graverade ädla
stenar (gemmer, kaméer).
glyster, glis’tur, se clyster.
gnarl, nårl, vn. knorra; brumma; morra;
s. knast, knut i trä. ~ed, -d, ~y, -i, a.
b\ note, o: do, è: nor, à: not, i\: tube, K: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelsk-svensk ordbok. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
