Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - haslet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harehound
>j< Mindre brukligt. 578 † Föråldradt.
harness-èask
haslet, hås’lët, s. ränta (innanmäte) is. af svin.
hasp , hasp, s. (dörr)haspe; klinka; art. sjö.
etc. öfverfall; (garn)haspel; en viss mängd
garn (: J/4 spindle); åkerbr. klösharf; va.
stänga med haspe; lägga ~ på.
haSSOCk, hås’6k, s. tjock matta (i kyrkan
att knäböja på), mjuk pall, rund
fotkudde; skoti. säf gräs(soff a); yfvig kvast
biid.; lok. ett slags sandsten i Kent.
hast, hast, 2. pers. sing. pres. ind. af have.
hastate(d), hås’tàt(ëd), a. bot. spjutformig.
haste, hast, s. hast, skyndsamhet; brådska;
förhastande, häftighet, öfverilning; v.
se to make skynda sig (in, etc.);
in i hast, skyndsamt; to be in ~,
hafva brådtom; he was in no great ~ to,
han gjorde sig icke så brådt med att ...:
hot brinnande hast; with (all)
skyndsamt; påtecknadt på ngt brådtom,
angeläget. ha’sn, vn. hasta, skynda;
ila (to, till; att); va. påskynda, pådrifva;
skynda sig med. ~ner, ha’snur, s.
(på)-skyndare; inrättning att påskynda kötts
stekning genom hettans koncentrering
(äfv. -år), hastily, -ill, ad. i hast,
hasteligen; brådstörtadt, tvärt; otåligt;
»i hastigheten», tanklöst, öfveriladt.
hastiness, -inës, s. skyndsamhet;
brådska; öfverilning; lättretlighet,
häftighet, »hastighet»,
hasting, ha’sting, prt.; a. i sms. bråd, tidigt
mognande. ~-pear, s. tidigt päron,
»augustipäron», »Larsmässpäron». -z, s.
pl. grönsaker, frukter o. d. som mogna
tidigt, is. tidiga ärter,
hastive †, ha’stiv, a. bråd, tidig om frukt o. d.
hasty, hå’sti, a. hastig, snabb; bråd, jfr
hasting-, brådskande, ifrig; altför
»hastig» af sig, obetänksam; förhastad,
öf-verilad; tanklös; häftig, snarsticken
(: ^ in temper); ~ in believing, altför
lättrogen. sv-footed, a. poet. snabbfotad.
^-pudding , s.jnjölgröt.
hat, hat, s. (mans)hatt; kardinalshatt.
-värdighet; to give one the ~ †, Se to raise
the f*u to one; to hang up one’s ~ in a
place F, göra sig hemmastadd, slå sig
ned någonstädes; he hangs up his ~
there F, där är han hemma; to pass
round the låta hatten gå omkring
för insamling; to raise the ~ to, lyfta
på hatten för. ^(-)band, s. hattband;
äfv. sorgflor kring hatten. <v-blOCk, s.
hattblock. ~-body, s. hattstomme. ~
-bOX, s. hattfodral. ~-branch, s.
hatt-hängare. ^-brøsh, s. hattborste. ~-Case,
se fbox. ^-conformator, s. hattmakares
maskin för att taga hufvudets mått och
form. ^-COrd, S. hattsnodd för att kvarhålla
hatten. die, s. hattstock. ~-furrier,
s. en som handlar med harhår o. d. till
hattar, ^-guard, se fcord; äfv. se f
protector. -—-lining, s. svettrem i hatt;
hattfoder. ~maker, s. hattmakare.
~-mea-sure, s. hattmakares mått, jfr f conformator.
’v-money, s. sjö. kaplake. ^-mould, se
fdie. ^-planking, s. hattvalkning. ~
-protector, s. regnfodral för en hatt. ~
-rack, ~-stand, ~-tree, 5. fristående
(hatt)hängare. ~-tip, s. hattfoder,
hatch, håtj, 1. va. (ut)kläcka äfv. biid.; rufva
på äfv. biid., uttänka; vn. häcka; kläckas;
s. utkläckning; kull, yngel.
hatch, håtj, 2. s. (pl. ~es, -ëz) halfdörr
(den ena dörren ofvanför den andra); läm;
drag-lucka, (ss.) damlucka (jfr sluice sms.);
(ålkista; gruf. (öfverbygd) öppning till en
skärpning ei. ett schakt; sjö. skeppslucka
(själfva locket); to be under bild. lefva i
betryck, i förnedring. ~-bar, s. sjö.
luck-järn. ~-boat, s. fisk sump (båt), ~.frame,
s. sjö. luckkarm. ~way, s. sjö.
skeppslucka (öppningen); källarlucka.
hatch, håtj, 3. va. konst, schraffera, skugga
med streckning ei. korsstreck (i teckning,
etsning o. d.).
hatchel, håtj’ël, s. häckla; va. häckla; bild.
hacka på, gnata på, reta. ~ler, -ur, s.
hamp-, linhäcklare, ^ling, -ing, prt.; s.
häckling.
hatcher, hatj’ur. s. en som utkläcker;
för-slagsmakare; stämplare, upphofsman
(till en komplott), intrigmakare.
hatchet, håtj’ët, 5. handyxa, -bila; indiansk
stridsyxa, jfr tomahawk; to bury the
(eg. om amer. indianerna) göra fred; to take
(dig) up the (se anm. vid. föreg.) börja
krig. ~-face, s. »hvasst», smalt ansigte
(framskjutande med rak tvärhuggen profil).
a. jfr föreg, som har skarpa tunna drag,
»hvass», ^-shaped, a. lik en yxa. ~
-stake, s.
tekn. omslagsjäm till böjning af
järnbleck. <%>-W0rk, s. yxarbete.
hatchetine, håtj’ëtin, s. min. en art bärgvax.
hatching, hatj’mg, prt. af hatch 1. o. 3.; s.
(1.) kläckning, rufvande; (2.) konst,
streckning, schraffering. ^-apparatus, s.
ägg-kläckningsapparat.
hatchment, håtj’mënt, s. en aflidens
vapensköld (som uppsättes öfver ingången till sorgehuset,
på likvagnen el. i kyrkan).
hatchure, hatj’ur, se hachure.
hatchway, se under hatch, 2. ^-screen, se
fire-screen, sjö.
hate, hàt, va. hata; afsky, icke kunna tåla,
icke »kunna med» (äfv. med to o. inf.: att
vara, blifva etc.); s. hat, afsky, ovilja (to,
towards, till, för); doing a thing, ogärna
è: note, 5: do, o: nor, t: not, à: tube, à: tub, å: bull, tb: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
