Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hold ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hungry
>{< Mindre brukligt. 601 † Föråldradt.
hurry-skurry
förtjänande allas afsky etc.; ~ with, hålla
med, stå på ngns sida; to {gain) get {catch)
~ of, få tag i, få fatt i äfv. bild.; to have
a <v/ of’, hafva ett hållband på, jfr följ.;
to have a ~ orø, hafva makt, inflytande
öfver; to lay {seize, take) ~ of {on), fatta
(fast) tag i, gripa (arv. bild. t. ex. the
opportunity: »tillfället i flykten»), få makt
med (: Öfver äfv. om passioner etc.); to let go
^ of, släppa; to lose {miss, quit) one’s
släppa taget; to have in hafva i godt
förvar. ~-all, s. necessär, liten väska för
småpersedlar, ^back, s. ngt som håller
tillbaka äfv. bild., hämsko, hinder, tygel;
stångkappkrok (krampa främst på tistelstången
hvarigenom stångkappan trades, äfv. ~backhook).
~-beam, s. skeppsb. mellandäcksbjälke.
~fast, s. i aiimht fasthållande verktyg ss.:
dragspik, hållhake, krampa, skruftving;
bild. fast tag, stöd, fäste; F gnidare,
gi-rigbuk)|<; a. >|< fast(hållande). ~en, -n,
pp. se ofvan under hold. ~ei*, -ur, S. ngn
som håller etc.; innehafvare {of a bill;
of land; of tenure: förpaktare); sjö.
arbetare i lastrummet, lämpare, stufvare;
ngt som håller ngt: hållare (t. ex. å
symaskin), särsk. i sms.; löst handtag, skaft (jfr
pen-rv); behållare, reservoar. ~er-fortll,
s. is. forakti. (folk)talare, »predikant».
ing, -ing, prt.; s. innehafvande,
besittning arv. konkret: arrendegård, län; pl. äfv.
värdepapper; håll, makt, inflytande;
omkväde †. ^ifig-bolt, s. samlingsbult.
ing-down bolt, 5. ångm. fundamentalbult.
~ing-forth, 5. »predikande», ^ing-ground,
s. god ankargrund. —11 g - 0 fi, s. sjö.
af-håll. ^ing-up hammer, s. tekn.
förhållshammare hvarmed en nit fasthålles inifrån.
hole, hoi, 5. hål; håla, djurs kula; bild. uselt
hål, näste; remna äfv. bild.: brist, lucka;
kryphål, undflykt (: a ~ to creep out at);
F »hål som ngn fastnat i», klämma; va.
göra hål i, urhålka; kasta etc. in i ett
hål; drifva ett vilddjur in i en kula, ett
gryt; biljard, göra en båii; gruf. hugga in
hål under en stenkoisüöts; vn. krypa in i ett
hål; ~ and corner F, gömställe,
smyghål; a ~ in one’s coat, en svaghet hos
ngn; en fläck i ens rykte, ngt att häckla
på hos ngn; to pick a ~ in a person{’s
coat), häckla på ngn; to make a ~ in,
allm. bild. göra hål i (t. ex. kassan, förrådet) ;
to take a person down a ^ F, förödmjuka,
»stuka» ngn. ~-and-corner, «. F ofr ofvan)
hemlighållen, lönlig. ~-WOI*t, s. bot.
fingernunneört (Corydalis bulbosa). ~r,
-ur, s. en som gör hål, särsk. gruf arbetare
i stenkolsgrufvor, jfr ofvan va. gruf.
holibut, hol’ibut, se halibut.
holiday, hèl’idà, s. helgdag, högtidsdag;
ledighetsdag, fridag; ledighet, fritid, i
aum. tid när arbete hvilar, äfv. hvilotid för
en fabrik o. d. (»när verket står»); pl. ferier; pl.
helg; a. i sms. helgdags-; bild. »söndags»-;
festlig, glad; Bank dag då alla
banker äro stängda (sådana äro i England och
Irland: Långfredagen, Annandag Påsk, Annandag
Pingst, första måndagen i augusti, Juldagen och
Annandag Jul, el., om denna infaller på söndag, följande
måndag; i Skotland: Nyårsdagen, Långfredagen, första
måndagen i maj, d:o i augusti samt Juldagen);
blindman’s skymningen,
holily, ho’lili, ad. heligt, fromt; heligt,
obrottsligtholiness, -nes, s. helighet;
renhet, fromhet; His {Hhans
helighet (påfven),
holing, h6’ling, prt. hole; s. urhålkande;
huggande af hål särsk. gruf., jfr hole, va. ~
-axe, S. Am. hålyxa, tväryxa för att hugga hål.
holla, hol’a, se hollo.
Holland, hol’and, 5. pr.; (h) holländskt lärft,
kallikå; pl. dets.; äfv. holländsk gene ver;
brown oblekt lärft. ~er, -ur, s.
holländare. ~ish, -lsj, a. holländsk,
hollen, hol’en, lok. se holly.
hollo, ~a, (hol’o), hülo’, interj. o. s. hållah!
hallå! hör hit! håll! stopp! hvad nu! vn.
ropa hållah, »tuta», hojta,
hollow, i. se halloo o. hollo.
hollow, hol’o, 2. a. ihålig äfv. bild.; tom äfv.
om ljud: dof; insjunken kind; bild. tom,
innehållslös ; bild. oäkta, svekfull, falsk (äfv.
friend); F grundlig, genomgående,
fullständig; s. håla, ihålighet, urhålkning,
fördjupning; sänka i marken, grop; ränna;
tekn. (full) hålkel; va. urhålka; utgräfva;
ad. (vani. i förbind, med beat, carry o. d.) utan
den ringaste svårighet; grundligt,
genomgående, fullständigt; the ~ {of the)
hand, göpen; the ~ of a gun, art.
kulläge; the ~ of a wave, vågdal; the ~ of
a wheel, smörjhål; to beat grundligt
besegra, fullständigt öfvervinna,
fullkomligt »slå ur brädet». ~adze, s.
hål-däxel, konkav skarfyxa. ^-boned, a.
med ihåliga ben om fåglar. ~-bl*ick, s. hål-
tegel. ~-eyed, a. hålögd. ~-hearted, a.
falsk, svekfull, förrädisk; skrymtaktig,
^-heartedness, s. falskhet, skrymteri.
~-horned, a. med ihåliga horn om oxar.
~-plane, s. hålkelhyfvel. -^.-rOOt, s. bot.
myskört (Adoxa moschatellina). ~-Spar,
s. min. chiastolit. ^-square, s. mil. fyrkant
(med tomrum i midten). ~-t0ned, a.
ihåligt, doft ljudande, ^-wall, s. ihålig
mur, dubbelmur med tomrum i midten.
~-ware, s. tekn. hand. kärl is. af gjutjärn:
grytor etc. kollekt. ’V-Wfty, S. hålväg. ~ifig,
è; note, å: do, 6: nor, i: not, A: tube, å: tub, å; bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
