Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hurry-skurry ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hurry-skurry
r Talspråk. 618 i Lågt språk.
hyacinthine
»flygande fläng»; en som »flyger och far»;
yrhätta, ^ing, -ing, prt.; s.
påskyndande; fjäskande, hafsande. singly, -ingli,
ad. i stor brådska, i fläng; förhastadt,
fjäskigt, hafsigt,
hurst, herst, s. bärg. (stångjärnshammar)
hylst; (numera oftast i sms. namn) skogbevuxen
kulle, »hol». ’v-beech, se hornbeam.
Hurt, hert, 1. s. her. blå cirkel,
hurt, hårt, 2. va. (imp. o. pp. hurt) skada;
misshandla, göra ngn illa; tillfoga ngn
skada, göra ngn men, förorätta; bild.stöta,
såra, smärta, förolämpa: vn. skada,
åstadkomma skada, göra ondt; 5. slug, stöt,
skada; men, nackdel; oförrätt; ondt,
lidande; ~ one’s feelings, sara, stöta ngn,
göra ngn ondt (i själen); the light my
eyes, ljuset gör ondt i ögonen på mig;
to be äfv. känna sig stött (: to feel ~)
(at, öfver; to, af att); it me to think
of it, det smärtar mig när jag tänker
därpå; (he fell) but received no men
gjorde sig icke illa; to his own till
skada för honom själf. ~-sickle, s. bot.
blåklint (Centaurea Cyanus). ~er, -ur,
S. en som skadar, sårar etc.; tekn.
benämning på ngt som tjänar att skydda mot skada af stöt
ss.: art. Stötbleck på lavettaxel; StÖtbjälke på
kanonbädduing etc. ; stoss på hjulaxel. <X/ful,
-ful, a. skadlig, menlig (to, för), ^fully,
-full, ad. till skada, men (to, för),
^ful-neSS, -fulnes, s. skadlighet.
hurtle, he’rtl, 1. va. † slå tillsamman; skaka
häftigt, svänga rundt; slunga; vn. stöta
ihop †; röra sig häftigt, rusa, tumla;
skrälla, rassla, dåna.
hurtle, he’rtl, 2. s. skoti häst. ~-berry, se
whortle-berry.
hurtless, he’rtles, a. oskadlig, oskyldig:
oskadd. ~neSS >|<, -nes, s. oskadlighet.
hurtly, he’rtli, a. her. prydd med hurts (se
hurt, 1.).
husband, huz’band, s. äkta man, make;
(god) hushållare; sjö.
(korrespondent)re-dare; va. sköta (t. ex. jord, väl ei. iiia);
hushålla med, spara på. ^-land †, s. Skoti.
plogland (26 acres). ~man, s.
landtbrukare, bonde, landtman. ~age, -adj, s.
korrespondentredareprovision ei.
-arvode. ~leSS, -lës, a. utan (äkta) man. ~ry,
-rf, s. åkerbruk, landthushållning;
hushållning; hushållsaktighet, sparsamhet.
llUSh, husj, interj. tyst! stilla! a. % tyst,
stilla; va. tysta, förstumma; lugna, stilla;
vn. % vara tyst, stilla; s. tystnad, stillhet;
~ up, nedtysta. ~-money, s. mutor för
att nedtysta en sak. ~aby, -abl, interj.
vyss, vyss! a. lullande tin ro. ~ed, -t,
pp.; a. tyst, förstummad; ~ silence, djup
tystnad; in a ~ voice, med dämpad röst.
~er, -ur, 5. (1.) † se usher; (2.) Am. se bully.
hushing, husj’ing, s. gruf. malms blottande
genom spolning med en vattenström,
hushion, husj’un, s. strumpfot,
husk, husk, s. skal, hylsa, skida; pl. agnar;
va. skala, rensa; sprita ärter; of
almond, mandelkli; ~ and kernel, skal och
kärna biid. ~ed, -t, pp. skalad, spritad;
a. betäckt af skal. ~er, -ur, s.
sädes-skalare; sädesskalningsmaskin. ~ineSS,
-inès, s. skälighet, jfr ~y; heshet, ^ing,
-Ing, prt.; s. skalning, rensning; Am. se
com-^j (äfv. ~ing-bee). ~y, -i, a. betäckt
med skal; full af ei. bestående af skal,
agnar o. d., skälig; beslöjad, hes om rösten,
»grötig» stämma; »torr i halsen».
huSO, hii’so, s. zool. stör (Acipenser huso),
hussar, huza’r, s. mii. husar. ~-jacket, a.
husarjacka äfv. fruntimmers-. ~-saddle, se
Hungarian saddle.
hussif, huz’if, s. F syskrin, arbetsväska,
sypåse.
HuSSite, hus ’lt, S. kyrkoh. hussit.
hussy, huz’i, s. forakti. (slampig)
kvinsper-son; slinka; slyna, jänta, snärta (ofta blott
skämts.); sypåse, jfr hussif; se vid. † housewife.
hustings, hus’tingz, s. pl. förr rådhus o.
rådhusrätt i Londons City ; intill senare tider
ta-lareställning vid val till parlamentet,
hustle, hus’1, va. kasta, vräka, skaka
tillhopa i oordning; stöta, knuffa (undan);
vn. trängas, skuffas; flänga, flaxa (hastigt
o. oregelbundet röra sig).
huswife, hus’wif, huz’if, s. (jfr houseioife)
hushållerska, (förståndig) husmoder;
dålig hushållerska, jfr hussy; se vid. hussif-,
va. hushålla med; vn. hushålla. ~ry, -ri,
s. hushållning (god ei. dålig),
hut, hut, s. hydda, koja; bod; mil. etc.
barack; va. inkvartera i förlägga trupper
1 baracker; vn. ligga i baracker,
hutch, hutj, s. kista, binge; baktråg;
råttfälla; kaninbur; fisksump; lok. mått om
2 bushels; gruf. kolkorg ei. -tunna för
uppfordring; hund (låg kärra) för utfordring;
bärg. såll (kista) för sållsättning; tekn. se
vid. bolting-^j- va. lägga ned ei. bevara i
en kista etc.; lägga på kistbotten. ~ing,
-ing, prt.; s. bärg. sållsättning.
hux, huks. va. fiska gäddor med utlagda ref-
var fästade vid flytande blåsor,
huxter, se huckster.
huZZ †, huz, se buzz.
huzza, huzå’, interj. hurra! s. hurrarop;
vn. hurra; va. hälsa med hurrarop,
hyacinth, hi’asinth, 5. bot. o. min. hyacint.
~ian, -’lan, ~ine, -’in, a. af hyacinter;
liknande hyacint, violett.
à: fate, å: far, å: fall, å,: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
