Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - infringement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
infringement
))< Mindre brükligt. 656 † Föråldradt.
ingress
-mënt, s. brytande, öfverträdande;
ingrepp, intrång (on, på patenträtt o. d.).
-år, brytare af fördrag, af lag etc.;
inkräktare, en som gör intrång på annans rätt.
infructuous, infruk’tuus, a. ofruktbar,
infucate †, in’fiikat, va. måla (»till»),
ned-sudda (is. svärta ei. färga ansigtet),
infuca-tion †, -kà’sjån, s. målande, tillkletande,
jfr föreg.
infumate, in’fumat, va. röka kött o. d.
infu-mation, -ma’sjun, s. rökning, jfr föreg,
itl-fume, -fu’m, va. se föreg. va.
infundibular, infundib’ulur, infundibulate,
-lät, infundibuliform, -uiif<W, a. bot.
trattformig. infundibulum, lat., -ulum, s.
(pl. -la, -la) naturv. tratt, trattformig
öppning.
infuriate, infu’riat, va. försätta i raseri; a.
se föij. ~d, -èd, a. rasande, ursinnig,
infuscate, infus’kat, va. göra svart ei. mörk;
fördunkla. infuSCation, -ka’sjun, s.
svärtande, fördunklande,
infuse, infu’z, va. ingjuta (into, i, äfv. bild. :
ingifva, t. ex. lif, mod, äfv. ~ a person with);
farm. etc. infundera, göra infusion på
(begjuta med vatten för att utdraga lösliga beståndsdelar).
~r, -ur, s. en som ingjuter etc.
infusi-bility, -ibil’iti, s. (I.) egenskap att kunna
ingjutas; (2.) osmältbarhet. infusible,
-ibl, a. (1.) som kan ingjutas etc., jfr ofvan
v.; (2.) osmältbar,
infusion, infii’zjun, s. ingjutning; pågjut-
ning med vätska för att utdraga lösliga
beståndsdelar, farm. infundering; pågjuten vätska
innehållande utdragna beståndsdelar,
infusion; biid. ingifvande, ingifvelse,
till-skyndelse.
infusive, infu’siv, a. ingifvande,
inspirerande.
infusoria, lat., infusoria, s. pl. zool.
infusionsdjur. /x/|, -ål, a. af föreg. ~n, -ån, s.
infusionsdjur.
infusory, infu’zuri, a. se föreg, a.; s.
infusionsdjur. /^-animalcules, s. pl. se infusoria.
ingate, in’gat, s. ingång †; gjut. ingöt,
ingathering, in’gadhuring, s. inhöstande,
inbärgning, skörd,
ingelable, indjëråbl, a. som ej kan frysa
till fast form.
ingeminate,indjëm’inàt,m. fördubbla;
upprepa, förnya; a. se föij. ~d, -èd, pp.; a.
fördubblad, dubbel, ingemination,
-nà’-sjun, s. fördubbling; upprepande.
Ingen, in’djn, s. P Am. f. Indian.
ingender, se engender.
ingenerable, indjën’uråbl, a. som ej kan
alstras.
ingenerate, indjën’åràt, va. alstra inom, i ngt;
a. (1.) se inborn; (2.) ej aflad.
ingenious, indje’nius, a. uppfinningsrik,
skarpsinnig; sinnrik, fyndig; fintlig,
kvick; inre, andlig, intellektuelt;
öppen, frimodig †. ~ness, -nës, ingenuity,
-djënu’iti, s. skarpsinnighet; sinnrikhet,
fyndighet; fintlighet; † se ingenuousness.
ingenuous, indjën’uus, a. friboren >j<;
frimodig, öppen (äfv. countenance),
uppriktig (answer, character, confession etc.),
oförstäld, okonstlad; ädel, högsinnad.
~ness, -nës, s. frimodighet, öppenhet,
uppriktighet; okonstladt väsen,
ingestion, indjësfjun, s. införande is. af
födoämnen i magen,
ingle †, ing’gl, l. S. ängel ss. smeknamn på
älskling; älskare,
ingle, ing’gl, 2. s. flamma, lågaf; Skoti. eld,
brasa; eldstad. ~-Cheek, s. Skoti. se
fireside. nook, s. eg. Skoti. spiselvrå.
inglorious, inglo’rius, a. utan ära, oberömd;
obemärkt i världen; vanärande, neslig,
skamlig (t. ex. flight). ~neSS, -nës, s.
obe-römdhet; obemärkthet; neslighet.
ingoing, in’going, a. (jfr go in) ingående,
inträdande; tillträdande innehafvare,
arrendator etc. (upon an office, ett ämbete); s.
inträde, tillträde,
ingorge, se engorge.
ingot, in’g6t, s. gjutform †; bärg. (gjutståls-)
göt; oarbetadt metallstycke is. af ädel
metall, tacka, stång, plants,
ingraft, ingra’ft, va. inympa (on, på), äfv.
biid. : djupt inplanta (in, i sinnet); ympa
träd. ~er, -ur, s. (in)ympare. ~meilt,
-mënt, s. inympning; ympkvist, äfv. biid.
aiim. det som inympas,
ingrail, se engrail.
ingrain, ingra’n, va. ursprungi. färga med
kermesbär (jfr grain, 1.); färga i ullen,
färga äkta; genomdränka, impregnera;
biid. outplånligt inplanta, rotfästa i sinnet;
a. i sms. se dyed in grain under g.; s. äkta
färgadt gods (garn, tyg),
ingrate, in’grat, –’, a. is. poet. obehaglig
(to the senses); se vid. ungrateful.
~ful-ness, –’fulnës, s. se ungratefulness.
ingratiate, ingra’sjiat, va. sätta i gunsten,
göra omtyckt (with, af, hos), oftast reflex. :
~ one’s self with ei. into the favour of,
göra sig omtyckt af, ställa sig in hos.
ingratiating, -ing, prt.; s. innästlande,
inställsamhet,
ingratitude, Ingrat’itud, s. otacksamhet (to,
towards, emot),
ingrave, se engrave.
ingredient, ingrè’diënt, s. ingrediens,
beståndsdel.
ingress, in’grës, s. i allm. bet. ingång, inträde
(into, i); luftens, vattnets inträngande, in-
bi note, è: do, 6: nor, 6: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
