Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - interesting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
interesting
F talspråk. 670 P Lågt språk.
interlining
-a omständigheter); fängslande
uppmärksamheten, tilldragande, underhållande,
roande.
interfacial, inturfà’sj(i)ål, a. geom. belägen
mellan två plana ytor af en solid figur; ~
angle, kantvinkel,
interfere, mturfe’r, Vn. fys. om ljud- el. ljusvågor
ete. interferera (växelvis, utjämnande el.
förstärkande ingripa i hvarann); om ting, krafter, anspråk
etc. stöta mot hvarann, stå i strid mot
hvarann; hindrande komma i vägen; om
person träda emellan (between combatants),
gripa in, blanda (lägga) sig i {in, with %)
en sak; veter. stryka sig, slå i hof (sko); ~
with, störande, hindrande ingripa i, »röra
vid», gå i vägen för, göra intrång i,
motsätta sig, göra afbräck, hindra; ~ with
each other, komma i kollision om anspråk;
personer etc. ~nCe, -ëns, S. fys. (is. ljus-el. ljud )
vågors interferens (växelverkan);
sammanstötning, stridighet; ingripande,
inblandning (in, i); veter. hästars strykning,
slående i hof.
interfering, mturfe’ring, prt. af föreg.; a. gärna
blandande sig i andras angelägenheter; S. se
föreg. s. ~ly, -li, ad. genom interferens.
interfluent, intè’rfiuënt, interfluous, -fluus,
a. flytande emellan,
interfoliaceous, inturfolia’sjus, a. bot.
belägen mellan tvänne motsatta blad.
interfoliate, inturfè’liàt, va. interfoliera
en bok.
interfretted, mtårfrëtfëd. a. her.
sammanflätade med hvarann, jfr fretted.
interfulgent, inturful’djènt, a.
framskimrande, -blänkande emellan ngt.
interfuse, inturfu’z, va. (is. i perf. part.)
ingjuta emellan; innerligt blanda,
interfusion, -fu’zjun, s. ingjutning; intim
blandning.
interglacial, inturgla’sjlal, a. infallande
mellan tvänne isperioder,
interim, lat., in’turim, ad. † emellertid; a.
interims-, tills vidare gällande,
interimistisk; s. mellantid; hist, det
Augsburg-ska Interim; ~ decree, Skoti. jur.
interi-misticum (utslag delvis i ett mål med förbehåll om
vidare upptagande af öfriga punkter); i†l the
under mellantiden. ~ist, -ist, s. hist,
anhängare af Interim, fistic, -ls’tik, a.
interimistisk,
interior, inte’riur, a. inre, invändig (särsk.
mat. : angle); i (ei. hörande till) det inre
af landet; s. (is. med art. : the inre,
insida; det inre af ett land; poiit. (om
främmande länder) inrikes departement(et), jfr
Home-Department; konst, interiör, särsk.
teat, rumdekoration; ~ Africa, det inre
(af) Afrika; Minister of the inrikes-
minister, civildepartementets chef. ~ity,
-!6r’iti, s. belägenhet i det inre.
interjacency, inturdja’sënsi, s. belägenhet
emellan; ngt mellanliggande )|C.
interjacent, -sent, a. mellanliggande,
interjangle, mturdjang’gl, vn. slamra, skrika
öfver hvarann; skrika mot hvarann,
disharmoniera.
interject, inturdjëkt’, va. förlägga (ställa
etc.) emellan; inrycka, inskjuta; vn. >j<
störta sig in, rusa (hastigt komma)
emellan. ~ion, -k’sjun, s. inskjutandet; gram.
interjektion; utrop, ^ional,-k’sjunal, a.
inskjuten is. mellan andra ord el. satser (t. ex.
remark); hörande till ei. egande
egenskapen af en interjektion, interjektions-,
utrops-; rik på, full af interjektioner ei.
utrop. ~ionary, -k’sjftnuri, tvUral, -urål,
a. se föreg. a.
inter joist, mturdjojst’, s. byg. mellanrum
mellan bjälkar i ett bjälklag,
interlace, inturla’s, va. fläta i hvarann,
sammanfläta; genomfläta (with, med); äfv.
bild. infläta, inblanda. ~d, -t, pp.; a. her.
se interfretted. ~ment†, -mënt, s.
sam-manflätning. interlacing, -ing, prt.; a.
samman-(in- etc.)flätande; s. se föreg.; ~
arches, byg. sammanflätade bågar is. i den
normandiska stilen.
interlaid, inturla’d, imp. o. pp. af interlay.
interlaminate, mturlam’mat, va. (is. i Perf.
part.) lägga emellan tunna skifvor,
interlard, inttirlå’rd, va. späcka &fv. bild.
(with, med), uppblanda,
interlay, inturlà’, va. (imp. O. pp. -laid, -d)
lägga (ställa, sätta) emellan,
interleaf, in’turléf, s. (hvitt) blad insatt
mellan andra, jfr följ.
interleave, inturle’v, va. interfoliera en bok.
interline, inturli’n, va. draga linier
emellan; boktr. Slå emellan; skrifva ngt (rättelser,
kommentarier, öfversättning) mellan (raderna
i), öfverskrifva, underskrifva texten. ~al,
-lin’èal, ~ar, -lm’eur, a. skrifven mellan
raderna; mellanradig öfversättning o. d.; ~
system, det s. k. Hamiltonska systemet
i språkläror (med mellanradig
öfversättning). ~ary, -lin’èuri, a. se föreg, a.; s. >]<
skrifning mellan raderna; mellanradig
bok (med öfversättning el. d. mellan den egentliga
textens rader). ^atiOn, -linëà’sjun, S. skrif-
vande mellan raderna (öfverskrifning,
underskrifning); ngt som är skrifvet
mellan raderna (mellanradig öfversättning,
öfverskrifna rättelser o. tillägg etc.).
-d, pp.; a. försedd med mellanradiga
anteckningar (tillägg) (öfversättning etc., jfr
ofvan); mellanradig öfversättning, bok.
interlining, -ing, prt.; S. se föreg. 8.
Ii fate, à: far, k: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
