Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - iodure ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iodure
F Talspråk. 680 P Lågt språk.
iron-coated
iodure, l’6dur, –’-it, s. jodur, neutral
jodförening,
iodyrite, ièdlrit, s. min. jodsilfver,
ion, i’on, s. eiektr. kem. galvanisk sönderdel-
ningsprodukt.
Ionian, Io nian, a. geogr. hist. etc. jonisk; ~
isles, Joniska öarna.
Ionic, ion’ik, a. jonisk (dialect; order, stil,
pelarordning, etc.); s. metr. jonicus (versfot,
jfr ex.); jonisk vers; the greater joni-
cns a majori (–-^ -); the smaller
jonicus a minori (^ ^ — —).
iota, gr., 16’ta, S. jota (grekiskt i), bild. »prick».
Jfr-jot.
I. 0. U., l’6u, S. (eg. en rebus för : I OlOe you)
skuldbevis, revers i enklaste form : »lapp»
på en summa.
ipecac, ip’ëkåk, förk. mr : ~uanha, port.,
-uan’a, s. bot. farm, ipecacuanha, kräkrot;
~ powcler, kräkpulver, pulveriserad
kräkrot; compound powder of farm. Dovers
pulver.
Iranian, ira’nian, a. iransk, fornpersisk.
irascibility, irasibil’iti, s. snarstickenhet,
argsinthet.
irascible, iras’ibi, a. snar till (: fallen för)
vrede, hetlefrad, snarsticken, argsint.
~ness, -nes, S. se föreg. 5.
irate, ira’t, a. arg. vred.
ire, i’r, s. poet. vrede, ilska {to arouse one’s
~ful, -ful, a. vred, rasande,
irenic, ~al, iren’ik(al), a. irenisk,
freds-stiftande; försonlig, fredlig. ~0n, -on,
s. (kyrklig) fridsförmaning,
irestone, i’rst6n, s. min. hård stenart i aiim.
irian, 1’riån, a. anat. hörande till iris.
Iricism, l’risizm, s. irländsk
(språk)egen-domlighet.
irid, l’rid, s. anat. bot. se iris. ~al, -ål, a.
hörande till iris; regnbågs(skiftande)
(colours). nation, -a’sjun, ~escence,
-ës’-ëns, s. irisering, skiftande (färgspel) i
alla regnbågens färger,
regnbågsskim-mer. ~eSCent, -ës’ënt, a. iriserande,
regnbågsskimrande. ~ian, -’lån, a.
hörande till iris. ~ium, -’ium, S. kem. min.
iridium (metall); native se följ. ~0SITline,
-6smin, —osmium, -os’mium, s. min.
osmi-dium-iridium.
iris, lat., l’ris, s. (pl. ~es, -ëz) regnbåge;
regnbågsskimmer; opt. färgad kant på en
icke-akromatisk lins; anat. iris i ögat; astron. Iris
(en asteroid); bot. svärdslilja (Iris); her. se
ßeur-de-lis. ~ate, -àt, va. tekn. irisera;
a. (äfv. ~ated, -àtéd) iriserad, iriserande;
regnbågsfärgad. ~C0pe, -kop, s. iriskop
(instrument för framställning af prismatiska färger).
~ed, -t, a. regnbågsfärgad; iriserande;
~ paper, irispapper (tapet).
Irish, i’risj, a. irisk, irländsk; äfv. † se erse;
S. irländska språket (ss. dialekt af engelskan
el., eg., dets. som HibemO- Celtic) ; förr ett
slags brädspel; the irländarne; ~
apricots, si. potatis; ~ bull, kokvickhet,
befängdt yttrande (jfr »groda», »bock»);
~ car, en lätt jagtvagn inrättad som en
vurst; ~ diamond, ett slags bärgkristall
som kan älipas som diamant; ’v. ivy, bot. Hedera
Canadensis; ~ moss, se carrageen; ~
stew, kött- och potatispudding. ~man,
s. irländare. ~-W0man, s. irländska.
~ism, -izm, s. irländsk språkegenhet.
~ry, -ri, s. den egentligen irländska
(keltiska) delen af Irlands befolkning (mots.
Englishry).
irk, irk, va. (opers.) trötta, uttråka; bjuda
mot för, förtreta; vn. jfr föreg. ~S0me,
-sum, a. tröttsam, besvärlig, tråkig;
sorglig, sorgsen †; trött, led (of, på) †.
^someness, -s&mnës, s. besvärlighet,
tråkighet; trötthet, leda†.
iron, i’urn, s. järn; ett stycke järn; verktyg
af järn (ofta för sms., ss.: box-**, fre
shooting-^, etc., etc.); löst järn i ett
verktyg; pl. järn, bojor; eldredskap; a. is. i
sms. järn- (Anm. själlförklarliga sms. förbigås);
af järn; lik järn; järn(stål-)grå; biid.
järnhård, oböjlig, hårdhjärtad, sträng etc.;
va. pressa med pressjärn, stryka med
strykjärn; slå i järn (bojor), belägga
med bojor, fjättra (: to put in ~s);
järn-beslå; kläda i järn(rustning); ~ in bars,
stångjärn; broken old gammalt
järnskräp, järnskrot; cold bild. »kallt
stål», (blankt) (mord)vapen; white
bärg. hvitt råjärn; hand. förtennt
järnbleck; wrought smidesjärn,
stångjärn; to have many in the fire, ordspr.
hafva många järn i elden; to strike the
while it is hot, ordspr. smida medan
järnet är varmt; to be in sjö. om fartyg
»sitta i järn», hvarken vilja falla ei. lofva;
to stand on hot ordspr. stå som på
glödande kol. ^-age, S. mytol. bild. o. fornf.
järnålder. ~-armOUr, s. järnrustning,
pansar; byg. järnbeslag. ~-band, s.
järnband, -beslag. ~-bar, s. järnstång;
järnbom; pl. stångjärn. ~-bark tree, s. bot.
namn på Eucalyptusarter; äfv. Sideroxylon.
~-bOUnd, a. järnbeslagen; poet. klippig,
otillgänglig kust. ^-bridge, s. järnbro.
~-built, a. bygd af järn; ~ vessel,
järnfartyg. ~-Cased, a. öfverdragen med
järnplåt, järnbeslagen, jfr vid. r^-clad. ~
-Chamber, s. bärg. järnrum, härdrum i
puddelugn. Clad, a. bepansrad; s.
pansarfartyg. ~-Clay, s. min. järnlera.
~-C0at-ed, a. järnbeklädd; öfverdragen med
k-, fate, k: far, å: fall, å: fat, å: fast, Å: mete, è: met, è: her, i: tine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
